
När ett av dina fingrar eller tummen fastnar i en böjd ställning och sedan snäpper rakt ut igen, kallas tillståndet medicinskt för utlösningsfinger (triggerfinger). Namnet kommer från att rörelsen liknar en pistols avtryckare som trycks ner och släpps upp. Vanligtvis går fingret tillbaka på plats av sig självt, men tillståndet kan vara både smärtsamt och besvärande.
Kontakta alltid din läkare om du drabbas av detta, särskilt om fingerleden börjar kännas varm, röd eller svullen – det kan nämligen tyda på en infektion som behöver behandlas snarast.
I de flesta fall rekommenderar läkaren att du vilar handen i några veckor, håller den högt placerad och endast använder den när det är nödvändigt. Aktiviteter som innebär grepp och klämning – till exempel att hålla i verktyg eller lyfta tunga föremål – bör undvikas helt tills fingret har läkt. Ett annat alternativ är att splinta fingret, en metod som vanligtvis används vid benbrott. Splintan håller fingret i en orörlig, utsträckt position i upp till sex veckor och skyddar därmed mot ytterligare belastning och skada.
Skonsamma övningar med lätta stretchrörelser kan också hjälpa. De håller fingret rörligt utan att utsätta det för den press som vardagsaktiviteter medför. Övningarna består ofta av försiktiga böjningar i fingerlederna samt att långsamt lyfta och sänka fingret. Många patienter upplever dessutom lindring av att blötlägga fingret i varmt vatten, eftersom värmen mjukar upp lederna och minskar smärtan. Blötläggning kan göras flera gånger om dagen, gärna i kombination med en lätt massage av fingret.
Vid mer besvärande besvär kan antiinflammatoriska läkemedel utan steroider användas. Dessa minskar inflammationen, vilket gör att leden läker snabbare, och lindrar samtidigt smärtan. Läkemedlen finns receptfritt på apoteket – välj en produkt som innehåller ibuprofen, exempelvis Ipren eller Ibumetin, och följ doseringsanvisningarna på förpackningen noga.
Hjälper inte receptfria preparat kan läkaren istället föreslå en kortisoninjektion. Kortison är en etablerad behandling vid olika ledproblem, däribland svåra symtom på utlösningsfinger. Injektionen bör ges så tidigt som möjligt efter att symtomen debuterat för bästa effekt. Diskutera alltid metoden med din läkare först, eftersom vissa hälsotillstånd – som reumatisk sjukdom och diabetes – kan göra att kortisonbehandling inte passar dig.
Vid mycket svåra fall utförs ibland en procedur som kallas perkutan frigöring av utlösningsfinger. Du får lokalbedövning, varefter läkaren med hjälp av en tunn nål kirurgiskt lossar den låsta senan. Metoden brukar fungera bäst på handens tre mittersta fingrar.
När alla andra behandlingsalternativ misslyckats kan en mer omfattande operation bli nödvändig. Vid detta kirurgiska ingrepp frigörs senan och återförs till sin korrekta position. Operationen används dock endast som sista utväg, när ingen annan behandling har löst problemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online