En stukning är en skada på ett ligament (ledband) – den starka vävnad som förbinder ben med ben i kroppens leder. Ligament finns vid varje led i kroppen och har till uppgift att stabilisera och styra ledernas rörelser. En stukning uppstår när ett ligament utsätts för en belastning som sträcker det utöver sin normala kapacitet, vilket leder till att fibrerna töjs eller brister. I princip vilket ligament som helst i kroppen kan drabbas, men stukningar är vanligast i fotled, knä, handled och tumme.
Att ha kunskap om stukningar är avgörande för att kunna ge skadan rätt vård. Det är också värdefullt att veta hur man förebygger stukningar, exempelvis genom att använda skyddsutrustning vid riskfyllda aktiviteter som kontaktsporter. Att lära sig skilja mellan olika typer av stukningar – både utifrån skademechanismen och symtomen – hjälper dig att bedöma hur allvarlig skadan är. Denna information är central när det gäller att bestämma rätt behandling och vetar när man kan återgå till aktivitet igen.
Stukningar indelas i fyra grader beroende på hur allvarlig skadan är:
Läkningstiden för en stukning beror på flera faktorer: skadans grad och placering, behandlingsmetoden samt personens allmänna hälsa. En lindrig stukning i ett område som kan hållas helt i vila, till exempel en fingerled eller handled, läker ofta av sig själv inom några veckor. En svårare tredjegradsstukning i fotled eller knä kan däremot ta flera veckor eller till och med månader att läka helt. Fjärdegradsstukningar som behandlas kirurgiskt kräver normalt månader av återhämtning.
Äldre patienter och personer med försämrad allmänhälsa behöver oftast längre tid för att läka, oavsett skadans grad. Svårare tredje- och fjärdegradsstukningar kräver dessutom veckor eller månader av sjukgymnastik (fysioterapi) innan man kan återgå till normal funktion.
En stukning identifieras utifrån sina tecken och symtom, efter att risken för benbrott uteslutits genom en enkel röntgenundersökning. Bedömningen börjar alltid med skademechanismen: fanns det en olycka eller händelse som kan förklara besvären? Typiska symtom är lokaliserad smärta och svullnad, och graden av dessa hänger direkt samman med skadans svårighetsgrad. Idrottare som utsätter leder för vridningar och översträckningar drabbas ofta av stukningar i just dessa leder.
För att fastställa den exakta svårighetsgraden krävs en diagnostisk undersökning med magnetresonanstomografi (MRI), som visar mjukdelarnas, inklusive ligamentens, tillstånd i detalj.
Att helt förebygga stukningar är inte möjligt – risken finns i vardagen varje gång vi rör oss. De flesta stukningar orsakas av enkla olyckor, som att vrika fotleden vid promenad, snubbla på en kant eller falla. Vid riskfyllda aktiviteter som sport och träning bör du dock alltid använda skyddsutrustning, exempelvis stödband (tejpning/ortos) och skenor. Specialiserad utrustning anpassad för just din idrott bör alltid användas för att minska risken för skador.
Läkningen av en stukning bygger på att det skadade ligamentet får total vila, vilket även förebygger ytterligare skador. Under läkningsprocessen används ofta hjälpmedel som kryckor, käpp, ortoser eller i vissa fall rullstol. Efter den första läkningsfasen kräver svårare stukningar fysioterapi för att bibehålla ligamentets rörlighet och styrka samt för att motverka att vävnaden drar ihop sig under läkningen. En strukturerad rehabilitering ger bäst förutsättningar för att återfå full funktion i leden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online