Läkare ordinerar ofta intetsägande kost (så kallad bland diet) vid magsår, halsbränna, illamående samt efter kirurgiska ingrepp i magen eller tarmarna. Enligt Medline Plus består kosten av mjuka, inte kryddstarka livsmedel med lågt fiberinnehåll, helt utan alkohol och koffein. Men det finns också vuxna och barn som av egen drift föredrar just intetsägande mat. Orsakerna till denna preferens ligger ofta i tillstånd som personen själv inte rår över.
Specifika kostscheman med intetsägande mat finns för personer som lider av mag- och tarmbesvär eller som återhämtar sig efter en operation. Livsmedlen i kosten omfattar bland annat fettsnåla mejeriprodukter som mjölk, grönsaker, fruktjuice, äppelmos, bröd och pasta av raffinerat vitt mjöl samt magert kött. Även pudding, soppor, ägg och svagt te är tillåtet. Dessa livsmedel är typiska exempel på den typ av mat som personer med ätstörningar eller andra tillstånd ofta väljer.
Selektiv ätstörning hos vuxna, ibland kallad ARFID (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder), beskrivs som ett tillstånd där en vuxen äter som ett barn. Tillståndet yttrar sig som en stark känsla av att de flesta livsmedel är motbjudande. Undantagen är ofta enkla, intetsägande rätter som barn gillar: smörgåsar med jordnötssmör och gelé, pasta med ost och grillade ostmackor.
Många med tillståndet försöker dölja det genom att undvika att äta i sällskap med andra eller genom att hitta på ursäkter, exempelvis att de har ont i magen. Ingen enskild orsak till störningen har identifierats, men den kopplas oftast till ätsvårigheter som började redan i barndomen.
Medan de flesta barn visar viss grad av kräset ätande under uppväxten, uppvisar vissa barn allvarligare problem som kan ha en neurologisk grund. Ett barn med detta mönster föredrar inte bara intetsägande mat, utan reagerar också starkt på annan mat. Lukten av vissa livsmedel kan vara så besvärande att barnet inte står ut med att vistas i köket eller vid matbordet. Vissa matkonsistenser kan utlösa kväljningsreflex eller hostreflex när barnet försöker äta. Rädsla för att prova ny mat är en vanlig faktor, och barnet vill ofta ha exakt samma mat varje dag.
Eftersom ätande till stor del är ett inlärt beteende bör föräldrar aktivt hjälpa barnet att utveckla nya ätvanor – samtidigt som de undersöker om det finns underliggande neurologiska orsaker till problemen.
Ett tydligt exempel på ett neurologiskt tillstånd kopplat till preferens för intetsägande mat är autism. Autism innebär svårigheter med sensorisk bearbetning, exempelvis ogillande av fysisk beröring och onormala reaktioner på ljud. När samma sensibilitet gäller mat resulterar det i ett starkt ogillande av vissa livsmedel på grund av deras lukt, smak eller konsistens. Det autistiska barnet, liksom den autistiske vuxne, söker trygghet och förutsägbarhet – och finner den i samma välbekanta, intetsägande mat dag efter dag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online