Hetsätning kännetecknas av oförmågan att sluta äta och leder oftast till viktökning. För den som lider av hetsätning fungerar maten som ett sätt att hantera känslor, konflikter, stress och vardagliga problem.
Mat används ofta för att blockera känslor som personen har svårt att hantera. Känslor spelar en avgörande roll vid hetsätning. En känsla av kontrollförlust och insikten om att det egna ätmönstret är onormalt är något de flesta med hetsätning brottas med dagligen.
Tidig barndom är den period då hetsätningsmönster oftast börjar ta form. Barn och vuxna utvecklar hetsätning när de aldrig har fått lära sig de känslomässiga strategier de behöver för att hantera motgångar. Istället för att bemöta stressiga situationer på ett hälsosamt sätt använder personen mat som en copingmekanism.
Vissa grupper löper större risk att utveckla hetsätning: personer som använder sin vikt som ett skydd mot omvärlden, offer för sexuella övergrepp samt personer som lider av depression. Även om dessa faktorer förekommer hos många med hetsätning kan i princip vem som helst utveckla detta ätmönster. Både män och kvinnor drabbas av störningen.
Ju mer vikten ökar, desto svårare blir det att gå ner i vikt. Känslorna börjar snabbt spåra ur, eftersom skuldkänslor, skam och känslan av misslyckande ofta leder till fortsatt hetsätning. Den destruktiva cykeln av bantning och överätning fortsätter att eskalera tills de underliggande känslomässiga orsakerna har bearbetats.
Hetsätning är i dag ingen officiell diagnos, vilket innebär att samhället tyvärr inte tar detta ätmönster på lika allvar som anorexi eller bulimi. Men hetsätning är ett allvarligt problem med samma typ av konsekvenser som andra ätstörningar – i värsta fall till och med dödliga.
Behandlingsformer som ofta används för att hjälpa personer med hetsätning inkluderar kostrådgivning, medicinska insatser och psykologisk terapi. Med rätt kombination av dessa behandlingar är hetsätning en mycket välbehandlingsbar störning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online