Hetsätningsstörning (BED): Prognos, orsaker och behandling

Hetsätningsstörning (BED) är en förödande men behandlingsbar ätstörning som är vanligare än de flesta tror. Sjukdomen kännetecknas av återkommande episoder av okontrollerat överätande – så kallade hetsätningar. Många som drabbas känner skam över sitt beteende och lider av både emotionella och fysiska besvär.

Vad är hetsätningsstörning?

Hetsätningsstörning är en psykiatrisk diagnos som innebär att personen regelbundet äter långt bortom mättnadskänslan, ofta utlöst av känslomässiga faktorer. För den som drabbats känns hetsätningarna som omöjliga att stoppa. Beteendet döljs ofta på grund av skuld eller skam, och många äter normala mängder – eller till och med restriktivt – i närvaro av andra människor.

Hur vanligt är det?

Uppskattningsvis drabbas 1 till 5 procent av befolkningen av hetsätningsstörning, och fler kvinnor än män insjuknar. Eftersom många fall aldrig upptäcks eller diagnostiseras är det svårt att fastställa exakt hur många som lever med sjukdomen.

Orsaker

En rad olika faktorer kan ligga bakom hetsätningsstörning, bland annat:

• Genetik – ärftlighet spelar en roll för risken att utveckla ätstörningar.
• Kompulsiv bantning – strikta dieter kan utlösa hetsätningar.
• Brist på alternativa hanteringsstrategier – många vänder sig till mat för stresslindring, vilket kan trigga sjukdomen.
• Inre eller yttre press – höga krav från sig själv eller omgivningen kan bidra till utvecklingen.

Behandling

Hetsätningsstörning behandlas bäst genom en kombination av beteendeterapi, som riktar in sig på själva hetsätbeteendet, och interpersonell terapi, där de känslor som utlöser tvångshandlingarna bearbetas. Kostterapi rekommenderas också, och i vissa fall förskrivs läkemedel för att hjälpa till att hantera impulsen att hetsäta eller underliggande depression.

Långtidseffekter

Om sjukdomen lämnas obehandlad kan den leda till försämrad depression, ångest, fetma, hjärt-kärlsjukdom, sköldkörtelproblem och diabetes. Den goda nyheten är att alla dessa tillstånd går att behandla och förebygga om ätstörningen uppmärksammas och åtgärdas i tid. Behandling finns tillgänglig och bör sökas aktivt.

Hur du får hjälp

Om du misstänker att du eller någon närstående lider av hetsätningsstörning, kontakta din husläkare och en terapeut du litar på. Många kommuner erbjuder dessutom kostnadsfria stödgrupper, vilket kan vara ett alternativ om försäkringsskyddet eller ekonomin gör det svårt att få behandling. Att ta första steget och prata med någon kan göra stor skillnad.