Pleomorft adenom är en vanlig tumör som uppstår i spottkörtlarna. Den är oftast godartad och drabbar sällan barn – i stället framför allt kvinnor över 40 år. Tumören sitter vanligen i öronspottkörteln (parotidkörteln), men i sällsynta fall kan den också uppkomma i kroppens övriga spottkörtlar.
Det pleomorfa adenomet växer långsamt över tid, vilket gör att det ofta inte upptäcks förrän patienten själv märker en knöl eller i samband med en rutinundersökning, till exempel hos tandläkaren. Förutom själva växtligheten förekommer normalt inga andra symtom.
Tumören består av både epitelceller och mesenkymala celler. Ett karakteristiskt drag är att den inte sammanväxer med den omgivande vävnaden, utan har en tydlig avgränsning mot dessaint.
Datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MR) används för att fastställa knölens storlek och exakta läge. För att avgöra om tumören är godartad eller elakartad tas en vävnadsproff, en så kallad biopsi.
Kirurgisk borttagning är det mest effektiva sättet att bli av med tumören. Om en komplett kirurgisk exstirpation inte är möjlig används strålbehandling i de sällsynta fall där tumören visat sig vara elakartad. När det är möjligt föredras en total parotidektomi, det vill säga att hela öronspottkörteln tas bort, för att minska risken för återfall.
Den vanligaste orsaken till besvär i spottkörtlarna är att saliv inte kan tömmas ordentligt, oftast beroende på blockeringar i spottgångarna. Pleomorft adenom orsakas i regel av sådana blockeringar, men dess uppkomst har också kopplats samman med rökning samt exponering för strålning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online