Utvidgad blåsa: orsaker, symtom och behandling

Urinblåsans uppgift är att lagra urin tills det är dags att tömma den. När en person av någon anledning inte kan urinera sväller blåsan upp, ett tillstånd som kan orsaka betydande smärta och obehag. Här går vi igenom vad en utvidgad blåsa är, vilka orsakerna kan vara och vad du själv kan göra.

Vad är en utvidgad blåsa?

Hos en frisk vuxen rymmer urinblåsan normalt mellan 350 och 550 milliliter urin. De flesta känner dock behov av att gå på toaletten redan när blåsan innehåller ungefär 200 milliliter.

En utvidgad blåsa uppstår när en person inte kan tömma urinen. Urinen stannar kvar i blåsan, som då sträcks ut och sväller. Inom vården kallas detta tillstånd urinretention, och det kan ge tryckkänsel eller värk i nedre delen av buken.

Vanliga orsaker

Det finns flera möjliga orsaker till att blåsan inte töms ordentligt. Enligt uroterapispetsialisten Diane K Newman, legitimerad sjuksköterska och specialistsjuksköterska i vuxenvård, hör följande till de vanligaste:

• Neurologiska sjukdomar – exempelvis multipel skleros (MS) kan störa signalerna mellan hjärnan och blåsan.
• Skada eller trauma mot bäckenområdet, till exempel efter en olycka eller en operation.
• Återkommande utbrott av genital herpes, som kan påverka nerver och slemhinnor i underlivet.
• Förstorad prostata hos män, som kan kläma ihop urinröret och hindra urinen från att passera.
• Biverkningar av vissa läkemedel, bland annat vissa smärtstillande och antidepressiva preparat.

Symtom att hålla utkik efter

En utvidgad blåsa märks oftast genom en känsla av tryck eller värk i nedre delen av buken, svårigheter att komma igång med urineringen eller en känsla av att blåsan aldrig blir helt tom. I vissa fall läcker små mängder urin trots att blåsan är överfull. Upplever du dessa besvär bör du kontakta vården för utredning.

Förebyggande åtgärder och behandling

Eftersom orsakerna varierar måste varje person undersökas av en läkare för att ta reda på vad som ligger bakom symtomen. Utredningen kan innefatta ultraljud av urinblåsan samt mätning av hur mycket urin som blir kvar efter ett toalettbesök.

Enligt Stephen Liroff, urolog vid Henry Ford Hospital i West Bloomfield, Michigan, kan så kallad klockurinering vara till hjälp. Det innebär att man urinerar varannan till var tredje timme, oavsett om man känner behovet eller inte, för att hålla blåsan så tom som möjligt.

I akuta situationer där blåsan inte kan tömmas alls kan vården behöva tömma urinen med en kateter. Behandling av den bakomliggande orsaken – till exempel medicinering vid prostataförstoring eller neurologisk sjukdom – är också en viktig del av vården.