Kommunikationsnedsättningar, som dövhet eller oförmåga att tala, kan göra det svårt eller nästan omöjligt för vissa barn att kommunicera genom tal och lyssnande. Dessa barn behöver särskilda färdigheter eller verktyg för att kunna uttrycka sig och förstå andra. Det finns flera olika alternativ – vissa kräver att motparten behärskar samma kommunikationsform, medan andra gör det möjligt för barnet att kommunicera med i princip vem som helst.
Teckenspråk bygger på hand- och kroppsrörelser för att uttrycka sig. Dessa rörelser, eller tecken, representerar bokstäver, ord, siffror och fraser. Teckenspråket har använts sedan 1600-talet och är idag ett fullvärdigt språk med egen grammatik. Barn som varken kan tala eller höra kan använda teckenspråk för att kommunicera. Metoden har dock en begränsning: den förutsätter att personen man pratar med själv förstår eller kan använda teckenspråk.
En hörapparat kan hjälpa barn som inte har en total hörselnedsättning. Hörapparater är små apparater med inbyggda mikrofoner som fångar upp ljud och förstärker dem. Den vanligaste modellen för barn sitter i örat och har en båge som vilar bakom örat, ungefär som ett par glasögon. Med hjälp av en hörapparat kan många barn slippa förlita sig enbart på teckenspråk eller avläsning för att förstå sin omgivning.
Ett cochleaimplantat är en apparat som en läkare opererar in i innerörat. Den stimulerar hörselnerven med elektriska impulser och kan hjälpa vissa döva personer att uppfatta ljud. Ett cochleaimplantat återställer inte alltid hörseln tillräckligt för att möjliggöra kommunikation helt utan teckenspråk eller avläsning, men det gör det ofta. Även när implantatet endast ger partiell hörsel kan det spela en avgörande roll i barnets möjlighet att kommunicera och utveckla tal.
Barn som inte kan tala men behåller rörligheten i händerna och har god syn kan kommunicera genom skriftligt eller maskinskrivet språk. Moderna verktyg som datorer och mobiltelefoner med tangentbord gör det möjligt för barn att skriva ner vad de vill säga. Talsyntesprogram går steget längre: barnet skriver sin text och låter datorn läsa upp den med syntetisk röst. Om modern teknik inte finns tillgänglig räcker det ofta med penna och papper för att kunna föra en enkel kommunikation.
Även barn som flytande behärskar teckenspråk och är skickliga på avläsning stöter på begränsningar. De kan exempelvis inte ställa sig framför klassen och hålla ett anföring som alla förstår. Teckenspråkstolkar hjälper till att bryta dessa barriärer genom att tolka barnets teckenspråk till talat språk för omgivningen – och tvärtom. Tolkar är därmed avgörande i skolan, inom vården och i många andra sammanhang.
Rätt kombination av hjälpmedel kan göra enorm skillnad för ett barn med kommunikationsnedsättning. Genom att kombinera tekniska lösningar som hörapparater, cochleaimplantat och talsyntes med språkliga verktyg som teckenspråk och professionella tolkar ges barnet bästa möjliga förutsättningar att uttrycka sig, delta i undervisningen och bygga relationer med andra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online