
Tidiga insatser kan hjälpa upp till 50 procent av barn med autismspektrumtillstånd (AST) att uppnå utvecklingsframgång genom att förbereda dem för ordinarie skolgång, enligt Laurie Stephens, doktor i filosofi. Kritisk hjärnutveckling sker hos ditt barn från födseln till sex års ålder, oavsett om diagnosen är AST, receptiv eller expressiv språkförsening eller något annat fysiskt eller psykiskt utvecklingsproblem. Tidiga insatser fokuserar på fem övergripande prioriteringar för att hjälpa ditt barn att nå viktiga utvecklingsmilstolpar.
Fysisk utveckling är en central del av ditt barns liv. Den omfattar att sträcka sig och greppa, krypa, gå och hoppa. Prioriteten för tidiga insatser när det gäller fysisk tillväxt är att säkerställa att ditt barn äter rätt och växer i normal takt. En bedömning av barnets fysiska färdigheter görs av en fysioterapeut och en specialist inom tidiga insatser. Därefter tas en handlingsplan fram för att hjälpa barnet att nå sina fysiska utvecklingsmilstolpar – till exempel att gå vid 18 månaders ålder och hoppa vid två års ålder.
Kognition är nödvändig för att alla andra utvecklingsprocesser ska kunna ske. Kognitiv utveckling innebär tänkande, lärande och problemlösningsförmåga. Kognitiva brister kan leda till akademiska, sociala och emotionella problem för ditt barn. Inom ramen för tidiga insatser arbetar man sannolikt en-till-en med barnet, antingen hemma eller i skolmiljön, för att hjälpa dess kognitiva utveckling fram till rätt nivå. Pussel, orsak-och-verkan-lekar och lekar med enkla instruktioner kan hjälpa ditt barn att utveckla sin kognitiva potential.
Kommunikation är en grundläggande utvecklingsfärdighet, och ditt barn kan lära sig kommunicera även om det är icke-verbal. Bildbaserade kommunikationssystem som PECS (Picture Exchange Communication System) och teckenspråk kan läras ut inom ramen för tidiga insatser. PECS innebär att ditt barn väljer en bild som representerar det föremål, den aktivitet eller den känsla som barnet vill uttrycka. Barnets kommunikationsfärdigheter bedöms vid den första utvärderingen. Därefter tas en plan fram för att träna barnets specifika kommunikationsfärdigheter – tal, PECS eller teckenspråk.
Social och emotionell utveckling är nödvändig för att ditt barn ska kunna bygga åldersanpassade relationer med andra. Förmågan att känna igen känslor hjälper barnet att utveckla empati, det vill säga förmågan att förstå en annan persons känslor inför en situation. Sociala färdigheter, som att presentera sig själv, lära sig leka med andra och turtagning, är viktiga för relationsutvecklingen. Klassrummen inom tidiga insatser är en plats där ditt barn kan lära sig socialisera, oftast tillsammans med andra barn som har liknande svårigheter. Lärare och terapeuter hjälper barnet att lära sig interagera med andra och identifiera känslor.
Förmågan att klä på sig, äta och ta hand om sig själv kan vara svår för ett barn med utvecklingsförseningar. Specialister inom tidiga insatser, tillsammans med arbetsterapeuter, hjälper ditt barn att lära sig klara av vardagen på egen hand. Arbetsterapi kan hjälpa ditt barn att lära sig äta och klä på sig utan hjälp. Terapeuterna arbetar också med barnet för att bygga självförtroende och stolthet – känslor som spelar stor roll för att främja självständighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online