Ämnesomsättningen, eller metabolismen, består av de komplexa kemiska reaktioner som hela tiden pågår i kroppens celler och som omvandlar näringen från maten vi äter till den energi som behövs för att kroppen ska fungera. Processen är konstant och spelar en grundläggande roll för vår hälsa.
Dr Donald Hensrud, specialist i allmänmedicin vid Mayo Clinic, betonar dock att en genuint långsam ämnesomsättning är ovanligt och sällan den verkliga orsaken till viktuppgång. Större anledning till oro är andra metabola störningar, exempelvis de som beror på enzymbrister eller på en över- eller underaktiv sköldkörtel. Om ditt barn visar tecken på någon sådan störning bör du kontakta vården så snart som möjligt.
Dokumentera noggrant allt ditt barn äter under en normal vecka. Äter barnet en hälsosam och balanserad kost utan att överäta, men går ändå upp i vikt, kan det tyda på en långsam ämnesomsättning. En matdagbok ger också värdefull information att ta med till läkaren vid ett besök.
Mät ditt barns hjärtfrekvens och andningsfrekvens. Är dessa stadigt förhöjda, samtidigt som barnet verkar blekt och onormalt trött, kan det röra sig om den metabola sjukdomen G6PD-brist. G6PD är ett enzym som är nödvändigt för cellernas ämnesomsättning, och en brist kan skada eller i värsta fall förstöra röda blodkroppar. Sök akut vård om ditt barn visar dessa symtom.
Observera om ditt barn snabbt går upp i vikt, är trött och slö, har en långsam puls och ofta lider av förstoppning. Allt detta är symtom på hypotyreos – en underaktiv sköldkörtel som gör att ämnesomsättningen kraftigt saktar ner. Hos barn kan obehandlad hypotyreos leda till hämmad längdtillväxt samt problem med den psykiska hälsan, vilket gör tidig diagnos extra viktig.
Kom ihåg: Endast en läkare kan ställa en säker diagnos genom blodprov och annan undersökning. Tveka därför inte att kontakta barnavårdscentralen (BVC) eller din husläkare om du misstänker att ditt barn har problem med sin ämnesomsättning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online