Barnutvecklingen som omfattar åldrarna 7 till 16 år delas vanligtvis in i tre faser: tidig barndom, mellanbarndom och tonåren. Under dessa år utvecklar barnet färdigheter som gör att det klarar av de sociala och akademiska miljöer det möter i vardagen. Idealt sett byggs de kunskaper och färdigheter som inhämtas i varje fas vidare, vilket stärker barnets sociala relationer och skolprestationer i kommande faser – och så småningom i vuxenlivet.
Utvecklingen vid sju års ålder, som ofta kallas den tidiga barndomsfasen, kännetecknas av att barnet lär sig skilja mellan verklighet och fantasi, samt att det utvecklar förmågan att skilja mellan tankar och handlingar. En könsuppdelning börjar synas i den sociala miljön, där pojkar och flickor ofta formar separata grupper vid lekar och sportaktiviteter. Barnet börjar också uppskatta sin växande självständighet och tar med glädje emot större ansvar.
Under detta stadium lär sig barnet läsa och skriva i skolan och börjar dessutom kunna bilda organiserade minnen, vilket lägger grunden för allt framtida lärande.
Utvecklingsskedet mellan 8 och 12 års ålder benämns mellanbarndomen. Under denna period lär sig barn samhälleliga värderingar och börjar förstå hur man integreras i gemenskapen – och övar också på detta i praktiken. Mellanbarndomen betraktas ofta som en latensperiod, då de fysiska förändringarna är jämnare och mindre påtagliga än de som senare sker under puberteten.
Inlärningen under denna fas är regelbaserad, och barnet utvecklar bland annat förmågan att bilda hypoteser. I takt med att barnet blir säkrare i skolarbetet växer även dess sociala färdigheter. Erfarenheter från relationer med familj och vänner stärker barnets kommunikativa förmåga och ger meningsfulla samtal. Barn i detta skede börjar dessutom utveckla egna intressen, som idrott eller kreativa sysselsättningar, och ställs inför mer komplexa utmaningar i skolan.
Tonåren, som omfattar åldrarna 12 till 16 år, är en period då barnet når sexuell mognad och börjar forma en vuxen identitet inom sin sociala miljö. De fysiska förändringarna är ofta dramatiska under en tillväxtspurt som varar i ungefär två år. Flickor inleder vanligtvis sin tillväxtspurt före pojkarna, men hos båda könen kan längden öka med cirka 18–23 centimeter och vikten med uppemot 20–25 kilo fram till tonårens slut.
Den sexuella mognaden, som styrs av hormonfrisättning från hypofysen, brukar inledas hos flickor vid cirka 13 års ålder och hos pojkar vid cirka 15 års ålder. Den emotionella utvecklingen under denna period är avgörande för ungdomens identitet och självkänsla. Humörsvängningar är vanliga och kan bero lika mycket på ett ökat socialt tryck som på hormonförändringar.
Under tonåren utvecklas också de kognitiva färdigheterna avsevärt: förmågan att lösa abstrakta problem växer, liksom kapaciteten att formulera egna tankar och planer för framtiden. I skolan innebär det ökade abstrakta tänkandet att undervisningen behöver anpassas med lämpliga lärmöjligheter för att främja ungdomens intellektuella utveckling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online