Mitralisklaffprolaps är en mycket vanlig hjärtåkomma, även hos barn. Även om den kan ge symtom som kan kännas skrämmande – till exempel bröstsmärtor – är den sällan allvarlig. Faktum är att problemet ofta inte upptäcks förrän i vuxen ålder, just för att det sällan ger några märkbara besvär. Ett av de sätt på vilka mitralisklaffprolaps kan upptäckas är genom ett blåsljud eller ett extra klick i det normala hjärtslaget, ett susande ljud som läkaren hör när hen lyssnar på hjärtat med stetoskop.
Mitralisklaffen sitter mellan hjärtats vänster kammare och vänster förmak och hjälper till att styra blodflödet mellan dem. Klaffarna fungerar ungefär som gungande dörrar som sluter sig för att förhindra att blod rinner tillbaka in i vänster kammare. När klaffarna inte slutar sig ordentligt uppstår ett backflöde av blod, så kallad mitralisinsufficiens. Detta orsakar oftast inga problem, men om läckaget är betydande hörs ett blåsljud.
I de flesta fall kräver varken mitralisklaffprolaps eller blåsljud någon behandling, och de ger få eller inga symtom alls. För den lilla grupp barn som faktiskt behöver behandling består den oftast av läkemedel som lindrar symtomen. I sällsynta fall kan en operation bli nödvändig. För de allra flesta innebär mitralisklaffprolaps och blåsljud därför inga verkliga svårigheter och påverkar inte barnets liv på något nämnvärt sätt.
Mitralisklaffprolaps upptäcks oftast när ett blåsljud hörs vid en fysisk undersökning, när läkaren lyssnar på hjärtat med stetoskop. Blåsljudet vid mitralisklaffprolaps finns dock inte alltid med och kan lätt missas vid en undersökning. Om barnet har bröstsmärtor eller andra symtom kan en ekokardiografi göras för att undersöka hjärtat. Denna undersökning använder ljudvågor för att skapa en bild av barnets hjärta. Andra undersökningar som kan göras är lungröntgen och EKG, som registrerar hjärtats elektriska aktivitet.
Symtom på mitralisklaffprolaps kan vara blåsljud, hjärtklappning, andnöd, yrsel, hosta, trötthet, oro, migrän och bröstsmärtor. De flesta gånger märks dock inga symtom alls, utöver blåsljudet som upptäcks vid undersökning. Möjliga komplikationer vid mitralisklaffprolaps är arytmier, det vill säga onormala hjärtrytmer, samt infektioner i mitralisklaffen, så kallad infektiös endokardit. Båda dessa komplikationer går att behandla och drabbar de flesta patienter aldrig.
Mitralisklaffprolaps och blåsljud ger sällan symtom som är tillräckligt allvarliga för att kräva behandling. Om behandling ändå behövs handlar det oftast om läkemedel som hjälper till att kontrollera hur hårt hjärtat slår. Vid arytmier kan läkemedel som reglerar hjärtrytmen förskrivas. Mycket sällan krävs en operation för ett barn med mitralisklaffprolaps och blåsljud, och då handlar det om att reparera en mitralisklaff som läcker mycket kraftigt.
Kontakta vården om ditt barn får bröstsmärtor, hjärtklappning, yrsel eller andnöd, särskilt i samband med fysisk aktivitet. Har barnet redan fått diagnosen mitralisklaffprolaps är det bra med regelbundna kontroller så att läkaren kan följa hur klaffen fungerar över tid. Med rätt uppföljning lever de flesta barn med mitralisklaffprolaps ett helt normalt och aktivt liv utan några som helst begränsningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online