Vattkoppor orsakas av en infektion med humant herpesvirus 3 (HHV-3), som oftast kallas varicella-zostervirus (VZV). Sjukdomen ger ett kliande utslag med vätskefyllda blåsor över hela kroppen. Komplikationer är ovanliga hos friska personer, men risken ökar om man redan är försvagad av annan sjukdom. Efter en genomgången infektion utvecklar de flesta livslång immunitet.
Även om viruset är mycket vanligt och smittar lätt mellan människor finns det flera effektiva sätt att skydda sig – framför allt vaccination och att undvika kontakt med smittade personer.
Vaccination rekommenderas för vuxna som aldrig har haft vattkoppor, inte vaccinerats tidigare och som löper ökad risk att bli smittade. Enligt Mayo Clinic gäller detta bland annat vårdpersonal, lärare och andra som arbetar nära barn, personer som bor tillsammans med gravida samt resenärer, däribland militär personal.
Ett blodprov kan bekräfta om en vuxen redan är immun mot VZV. Vuxna som vaccineras får två doser med ett intervall på en till två månader.
Vattkoppsvaccinet ingår i det vanliga barnvaccinationsprogrammet. För små barn ges den första dosen mellan 12 och 15 månaders ålder, följt av en andra dos vid fyra till sex års ålder, enligt Mayo Clinic.
Barn som varken haft vattkoppor eller blivit vaccinerade bör också få vaccinet. Enligt Mayo Clinic ges barn mellan 7 och 12 år två doser med tre månaders mellanrum, medan barn över 13 år får två doser med minst en månads mellanrum.
Vattkoppor smittar både via direktkontakt med utslaget och genom luften när en smittad person hostar eller nyser, enligt Mayo Clinic. Personer med nedsatt immunförsvar och gravida kvinnor bör särskilt undvika all kontakt med vattkoppssjuka, eftersom en VZV-infektion kan leda till allvarliga komplikationer för dessa grupper.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online