Öroninflammation, även kallad mellanöroninflammation (otitis media), beskrivs av den amerikanska National Library of Medicine som en infektion eller inflammation i örontrumpeten. Bakterie- eller virusinfektioner uppstår när vätska samlas i mellanörat och inte kan rinna ut, ofta till följd av allergier, upprepade infektioner, trauma mot örat eller svullna adenoider.
Tillståndet är vanligt hos spädbarn och små barn, eftersom deras örontrumpet är kortare och mer horisontell än hos vuxna. Riskfaktorer inkluderar användning av nappflaska eller sugmugg, kontakt med andra barn på förskolan samt att vistas i hem där någon röker. Ofta läker en öroninflammation av sig själv inom två till tre dagar, men vid återkommande infektioner rekommenderas behandling av läkare.
Många behandlingar av öroninflammation kan påbörjas hemma. Enligt National Library of Medicine kan paracetamol, exempelvis Alvedon, minska infektionsrelaterad feber och lindra smärta. Föräldrar kan även lägga varma kompresser eller varmvattenflaskor mot örat samt använda receptfria öron droppar efter samråd med apotekspersonal.
För att förebygga öroninflammation hos barn rekommenderas det att undvika rökning och vedeldning i hemmet, eftersom rökpartiklar irriterar slemhinnorna och ökar risken för infektion.
Enligt webbplatsen Home Remedies kan alternativa behandlingar komplettera vården, bland annat intag av C-vitamin och zink för att stärka immunförsvaret, kost riklig på kalcium samt undvikande av härdade oljor. Amning minskar dessutom risken för att spädbarn drabbas av mellanöroninflammation, tack vare de antikroppar som överförs via bröstmjölken.
Läkare förskriver antibiotika vid öroninflammation som åtföljs av feber eller av andra besvär utanför örat, exempelvis spridd infektion. Om antibiotikan inte ger effekt inom 48 till 72 timmar kan läkaren välja att skriva ut en starkare dos eller byta preparat.
American Academy of Pediatrics och American Academy of Family Physicians betonar dock att läkare försöker undvika antibiotikabehandling när det är möjligt. Överanvändning av antibiotika bidrar nämligen till resistenta bakterier, det vill säga bakterier som blivit okänsliga för läkemedlen. Därför väntar man ofta med antibiotika i ett par dagar för att se om infektionen läker av sig själv.
Vid kroniska eller återkommande öroninflammationer kan läkare utföra en operation med så kallade dränagerör (tympanostomi). Det framgår av Kids Health, en webbplats från barnhälsoorganisationen Nemours Foundation.
Operationen utförs på sjukhus under narkos och tar endast 10 till 15 minuter. Under ingreppet övervakas barnet av anestesiolog. Kirurgen gör små hål i trumhinnan, tömmer vätskan ur mellanörat och sätter sedan in små metall- eller plaströr i hålen. Rören luftar mellanörat och förhindrar att ny vätska samlas.
Återhämtningen på sjukhuset tar oftast några timmar till en dag, beroende på patientens ålder och allmänna hälsotillstånd. Dränagerören faller normalt ut av sig själva sex till arton månader efter operationen. Rör som sitter kvar längre än två till tre år behöver tas bort av läkare.
Kontaktläkaren eller vårdcentralen bör kontaktes om barnet har kraftig öronsmärta, hög feber, flytning ur örat eller om besvären inte förbättras inom några dagar. Vid återkommande infektioner kan en remiss till ÖNH-specialist vara aktuellt för att utreda behovet av dränagerör.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online