Om en blivande mamma har blodgrupp B negativ och fadern är Rh-positiv finns det en risk för så kallad Rh-inkompatibilitet, vilket kan leda till komplikationer under graviditeten och påverka fostrets hälsa.
Rh-inkompatibilitet uppstår när mammans immunsystem uppfattar Rh-faktorn på barnets röda blodkroppar som främmande och börjar bilda antikroppar mot den. Dessa antikroppar kan passera över placentan och angripa barnets röda blodkroppar, vilket kan orsaka ett tillstånd som kallas hemolytisk sjukdom hos nyfödd (HDN).
Chansen att komplikationer uppstår beror på flera olika faktorer:
Om fadern också är Rh-negativ elimineras risken för Rh-inkompatibilitet helt, eftersom båda föräldrarna saknar Rh-faktorn och barnet då inte heller kan vara Rh-positivt.
Vid en första graviditet är risken för svår HDN lägre jämfört med efterföljande graviditeter. Det beror på att mammans immunsystem vid tidigare graviditeter redan kan ha sensibiliserats, alltså bildat antikroppar mot Rh-positivt blod.
En god mödrahälsovård med regelbundna kontroller och uppföljning gör det möjligt att i tid identifiera och förebygga eventuella komplikationer.
När Rh-inkompatibilitet har konstaterats finns medicinska åtgärder tillgängliga, bland annat behandling med Rh-immunglobulin (RhIg). Syftet med RhIg är att neutralisera Rh-positiva röda blodkroppar och hindra mammans immunsystem från att bilda antikroppar mot dem, vilket skyddar fostret.
Det är viktigt att Rh-negativa gravida får rätt mödrahälsovård och följer sin vårdgivares rekommendationer för att hantera Rh-inkompatibilitet och säkerställa en frisk graviditet. Med rätt hantering kan risken för komplikationer orsakade av Rh-inkompatibilitet minskas betydligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online