Vätskeretention, även känt som ödem, uppstår när vätska läcker ut i kroppens vävnader. Normalt dräneras vätskan genom kroppens lymfsystem – ett nätverk av kärl som avlägsnar avfallsämnen och återför dem till blodet. När lymfsystemet inte fungerar som det ska avlägsnas inte vätskan, vilket gör att den ansamlas i vävnaderna och orsakar svullnad.
Svår vätskeretention kan bero på flera olika faktorer, bland annat högt saltintag, snabb viktökning, njursvikt, kroniska lungsjukdomar som lungcancer och KOL, hjärtproblem som hjärtsvikt och kardiomyopati samt leverproblem.
Ett högt intag av salt eller natrium kan leda till svår vätskeretention. För mycket salt höjer blodtrycket och orsakar svullnad, vanligtvis i anklar och fötter. Eftersom njurarna reglerar natriumhalten behåller eller utsöndrar de salt efter behov. När det finns för mycket salt i kroppen försöker njurarna utsöndra en större mängd för att balansera kroppens vätskevolym. Kan njurarna inte utsöndra tillräckligt med natrium börjar det istället ansamlas och läcka ut i omgivande vävnader.
En betydande viktökning kan också bero på svår vätskeretention, eftersom de flesta livsmedel innehåller natrium. Den som äter mer mat får i sig också mer salt. Viktökning kan dessutom hänga samman med användning av diuretika eller så kallade vattendrivande tabletter, som inte ger korrekta resultat när det gäller viktminskning. Faktum är att vikten snarare kan öka, eftersom en för snabb kalorireduktion tvingar kroppen att använda sina lagrade kolhydrater och bryta ner musklernas proteiner.
Kroniska njursjukdomar, som njursvikt, bidrar också till svår vätskeretention eftersom njurarna ansvarar för regleringen av salt och vätska i kroppen. Vid njursvikt kan njurarna inte längre utsöndra salt och vatten på rätt sätt. Detta leder till att både salt och vätska ansamlas, vilket ger upphov till svullnader i hela kroppen, särskilt i buken, anklar, fötter och ben.
Personer med hjärtproblem eller hjärtsjukdomar kan också drabbas av vätskeretention. Det beror på två saker. För det första samlas blodet som ska tillbaka till hjärtat upp, vilket gör att vätska läcker ut i lungorna och venerna. För det andra lyckas hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Eftersom njurarna reglerar kroppens vätskevolym kompenserar de det minskade blodflödet genom att behålla salt och vatten.
Kontakta vården om du upplever plötslig eller kraftig svullnad, andningsbesvär, bröstsmärta eller om svullnaden inte går över av sig själv. Vätskeretention kan vara ett tecken på en underliggande sjukdom som behöver utredas och behandlas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online