Att välja ett långsiktigt preventivmedel handlar ofta om att slippa komma ihåg en tablett varje dag. Alternativen omfattar hormonspiral (Mirena), p-stav (Implanon), vaginalringen (NuvaRing) och preventivplåstret (Ortho Evra) – metoder som ger skydd i veckor, månader eller år. Den tidigare permanentmetoden Essure har dock dragits tillbaka från marknaden. Det framhåller Celia Dominguez, legitimerad läkare, i WebMD.
Många kvinnor har svårt att minnas att ta preventivpillerar varje dag – eller vill helt enkelt slippa behöva göra det. För dem kan en långsiktig lösning vara rätt val. Här går vi igenom de vanligaste alternativen, hur de fungerar och vad du bör tänka på.
Preventivplåstret klistras fast på huden och avger gestagen och östrogen som tas upp genom huden och skyddar mot graviditet. Du bär plåstret tre veckor i rad och byter till ett nytt varje vecka. Efter den tredje veckan tar du bort plåstret och går en vecka utan – det är då du får mens.
Den stora fördelen är att du inte behöver tänka på preventivmedlet dagligen, vilket gör att du inte glömmer det lika lätt som många gör med piller. Men plåstret har, liksom många andra preventivmetoder, nackdelar: det kan öka risken för blodproppar i ben och lungor. Blodproppar har länge förknippats med hormonella preventivmedel.
Ett annat alternativ är vaginalringen, som kvinnan själv för in i slidan. Den avger samma hormoner som piller och plåster. Till skillnad från en barriärmetod som pessar spelar ringens exakta placering ingen roll.
Ringen bärs i tre veckor och tas sedan ut. Du går en vecka utan ring och får mens under den tiden, varefter en ny ring sätts in. Vill du slippa mensen kan du i stället sätta in en ny ring direkt när du tagit ut den gamla – då uteblir bortfallsblödningen helt.
Mirena är en modern version av den klassiska spiralen (IUD). Du kan använda den i hela fem år, varefter den tas bort och byts mot en ny om du fortfarande inte vill bli gravid. Det är den mest långvariga av de icke-permanenta metoderna, och som användare behöver du inte göra någonting under hela perioden. Eftersom spiralen avger gestagen lokalt i livmodern blir mensen ofta dessutom lättare och mindre smärtsam.
Om du är helt säker på att du inte vill ha (fler) barn finns kirurgiska alternativ. Kvinnor kan låta binda äggledarna, vilket förhindrar framtida graviditeter. Metoden är dock inte helt felfri – i sällsynta fall kan äggledarna växa ihop igen, och då kan en graviditet ändå uppstå.
En manlig partner kan välja vasektomi, en långsiktig och slutgiltig preventivmetod. Efter ingreppet måste han dock gå på kontroll för att säkerställa att operationen lyckats – det finns nämligen fall där män har blivit pappor trots vasektomi. Tänk också på att vasektomin bara är relevant om han är din enda partner, eftersom den inte skyddar mot sexuellt överförda infektioner.
En hysterektomi, där livmodern och ibland även äggstockarna tas bort, är förstås en definitiv preventivmetod. Men det är ett mycket ingripande ingrepp som dessutom utlöser klimakteriet, särskilt om äggstockarna tas bort. Operationen kan inte ångras.
Oavsett vilken metod du överväger är det klokt att prata med gynekolog eller barnmorska. Tillsammans kan ni väga fördelar, nackdelar och risker mot din hälsa, din livssituation och dina framtida barnplaner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online