Att få lindriga blödningar mellan mens, så kallad spotting, är vanligt hos många kvinnor men kan kännas oroande. Orsakerna varierar och spänner från helt ofarliga faktorer till allvarligare tillstånd. Genom att känna till de vanligaste orsakerna blir det lättare att bedöma om du behöver söka medicinsk vård.
Flera olika infektioner i bäckenregionen kan orsaka spotting, till exempel infektioner i slidan, livmoderhalsen, livmodern eller äggstockarna. Ibland beror dessa på en sexuellt överförbar infektion, och spotting kan då vara ett varningstecken på att något är allvarligt fel. Även bäckeninflammation kan ibland ligga bakom. Dessa infektioner ger oftast upphov till blödningar i samband med samlag eller tvättning av slidan.
Olika former av preventivmedel är en vanlig orsak till spotting. P-piller förändrar hormonbalansen i kroppen, vilket kan leda till mellanblödningar. Har du nyligen bytt eller börjat med ett nytt p-piller kan det ta några månader innan kroppen har anpassat sig till den nya hormonnivån. För att minimera risken för spotting bör du ta pillerna samma tid varje dag, så att hormonbalansen hålls jämn. Även en spiral (IUD) ökar risken för blödningar mellan mens avsevärt. En spiral är en liten anordning som placeras i livmodern för att förebygga graviditet.
När kroppen släpper ifrån sig ett ägg under menstruationscykeln kallas det ägglossning. Det sker i regel omkring 14 dagar efter att föregående mens startade, och vissa kvinnor upplever spotting just då. Tillsammans med blödningen kan du känna en lätt smärta i nedre delen av ryggen, antingen på vänster eller höger sida. Om du däremot inte ägglossar kan du också få spotting, eftersom livmoderslemhinnan blir tjock och små delar av den kan lossna vid den tidpunkt i månaden då du normalt skulle ha ägglossning. En vanlig orsak till utebliven ägglossning är polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).
Under en graviditet kan spotting uppträda vid flera olika tillfällen. Många kvinnor upplever det första gången i samband med implantationen, det vill säga när det nybefruktade ägget fäster i livmoderväggen. Då kan en lindrig blödning pågå i en till två dagar. En mindre vanlig orsak till spotting under graviditet är en molgraviditet, där arvsanlagen från moder och fader inte utvecklas korrekt och graviditeten inte kan fortgå. I dessa fall är spotting oftast det första tecknet på att något är fel.
Ibland förekommer spotting också helt utan förklarlig orsak, så kallad genombrottsblödning, när kroppen fortsätter att blöda månatligen vid den tidpunkt då mensen normalt skulle komma. Oavsett hur lindrig blödningen är bör du alltid kontakta din barnmorska eller läkare omgående om du får någon form av blödning under graviditet, för att säkerställa att inga allvarliga komplikationer utvecklas.
Kontakta vården om spotting återkommer ofta, pågår under längre tid, åtföljs av smärta, feber eller ovanlig flytning, eller om blödningen är kraftig. Även om spotting ofta är ofarligt kan det vara ett tecken på ett underliggande tillstånd som behöver behandling, och en undersökning kan ge klarhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online