Uterina myom, ofta kallade fibroider, är godartade tumörer som växer i livmoderns vägg. De är mycket vanliga – många kvinnor får dem någon gång under livet utan att ens veta om det. Ändå kan vissa myom ge upphov till besvärande symtom som påverkar vardagen. Här går vi igenom de viktigaste kännetecknen, riskfaktorerna och vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Riskfaktorer

Myom är vanligast hos kvinnor över 30 år, och risken ökar med åldern fram till menopaus. Forskning visar att afroamerikanska kvinnor drabbas betydligt oftare än kaukasiska kvinnor, och att arv kan spela en roll – risken är förhöjd om nära släktingar har haft myom. Övervikt och fetma ökar också risken, troligen på grund av hormonella faktorer, eftersom fettvävnad producerar östrogen som kan stimulera myomtillväxt.

Vanliga symtom

Många myom ger inga symtom alls och upptäcks då endast av en slump vid en gynekologisk undersökning. När symtom väljer att visa sig är de vanligaste tecknen:

  • Oregelbundna blödningar mellan menstruationerna
  • Kraftig eller förlängd menstruationsblödning
  • Menstruationssmärtor och kramp i bäckenet
  • Tryckkänsla eller uppsvullen känsla i buken
  • Ibland smärta vid samlag eller täta urinträngningar

Smyrtans karaktär varierar beroende på myomens storlek, antal och läge i livmodern. Stora myom kan trycka mot omgivande organ och ge ett tyngande, molande obehag snarare än skarpa smärtor.

Så ställs diagnosen

Ett myom upptäcks ofta redan vid en rutinmässig gynekologisk undersökning, där läkaren kan känna en förstorad eller ojämn livmoder. För att bekräfta diagnosen används vanligen ultraljud, som visar myomens storlek, antal och exakta placering. I vissa fall kompletteras undersökningen med magnetresonanstomografi (MRI), särskilt inför planering av operation eller vid osäker diagnos.

Behandlingsalternativ

Valet av behandling anpassas efter hur besvärande symtomen är, myomens egenskaper samt patientens ålder och framtida barnönskemål. Möjligheterna sträcker sig från:

  • Aktiv observation – regelbundna kontroller utan behandling, om myomen är små och symtomfria
  • Hormonell behandling – exempelvis p-piller eller hormonspiral som kan minska blödningsbesvären
  • Järntillskott – för att förebygga eller behandla järnbrist och anemi vid kraftiga blödningar
  • Kirurgi – myomektomi (borttagning av myomen) för den som vill behålla fertiliteten, eller hysterektomi (borttagning av livmodern) vid svåra besvär

Possible komplikationer

Komplikationer är ovanliga, men obehandlade myom kan i vissa fall leda till anemi på grund av långvarig blodbrist, urinvägsinfektioner, nedsatt fertilitet eller komplikationer under graviditet och förlossning. I ytterst sällsynta fall kan ett myom genomgå malign omvandling. Kontakta därför alltid vården om du upplever kraftiga blödningar, ihållande bäckensmärta eller andra nya besvär.