
Myom är relativt vanliga hos kvinnor i fertil ålder. Vissa kallar dem felaktigt för "myomcystor", men det är missvisande. Myom och cystor är två helt olika typer av knutor – även om båda är godartade och ofta inte orsakar några symtom alls.
En cysta är en vätskefylld säck och är därmed inte solid. En knuta som består av både vätska och fasta beståndsdelar beskrivs som både cystisk och solid. Cystor kan uppstå på många ställen i kroppen, men i samband med kvinnans underliv talar man oftast om äggstockscystor eller små cystor i livmoderväggen.
Ett myom är en godartad tumör som utgår från muskelvävnaden i livmodern. Eftersom muskelvävnad är fast är även myom solida. Ett myom som håller på att brytas ned kan dock utveckla cystiska, det vill säga vätskefyllda, komponenter – vilket ibland bidrar till förväxlingen mellan de två.
Myom kan uppstå i vilken som helst av livmoderns tre lager:
Små cystor kan också förekomma i livmoderns endometriala eller myometriska lager. Dessa beror ofta på andra tillstånd, exempelvis adenomyos, men cystorna ska då inte förväxlas med myom. Adenomyos innebär att livmoderslemhinnan växer invasivt in i den underliggande muskelväggen, vilket kan ge smärta och kraftiga menstruationsblödningar.
Ultraljud är den vanligaste metoden för att undersöka både myom och cystor, och här skiljer de sig tydligt åt:
Både myom och cystor är oftast ofarliga och upptäcks slumpmässigt vid rutinundersökningar. Kontakta din vårdcentral eller gynekolog om du upplever kraftiga eller förlängda menstruationer, bäckensmärta, tryckkänsla mot urinblåsan eller tarmen, eller om du har svårt att bli gravid. Vid osäkerhet om vad en knuta består av kan ytterligare undersökningar, som magnetkamera (MR), komplettera ultraljudsbilden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online