Menopausen inleds när östrogennivåerna i kroppen har sjunkit kraftigt. I de flesta fall sker detta naturligt under en period av cirka två till åtta år. Vid kemoterapiinducerad menopaus uteblir dock denna gradvisa process, vilket gör att menopausen inträffar i förtid. En tidig menopaus kan uppstå före 40 års ålder, eller när som helst innan den naturliga övergången skulle ha börjat.
Tidig menopaus kallas medicinskt för prematur menopaus. Det handlar om en menopaus som inträffar utan övergångsperiod, vanligtvis före 40 års ålder. Prematur menopaus kan orsakas av medicinska behandlingar som innebär borttagning av äggstockarna, samt av genetiska faktorer eller behandling med strålning eller cellgifter (kemoterapi).
Symtomen vid prematur menopaus är ofta mer uttalade än vid en naturlig menopaus, eftersom den naturliga övergången sker gradvis. Vanliga symtom är oregelbundna blödningar, vaginal torrhet, minskad sexlust, humörsvängningar, nattsvettningar, värmevallningar, irriterad blåsa, sömnlöshet samt torr hud, ögon eller mun.
Det första steget vid utredning av prematur menopaus är ett blodprov. Blodprovet visar bland annat om du är gravid eller om du har en underliggande sköldkörtelsjukdom som kan förklara symtomen. Blodet analyseras också för att mäta nivåerna av estradiol – en form av det kvinnliga hormonet östrogen.
Den vanligaste behandlingen är HRT, hormonbehandling (hormonersättningsterapi). Hormonbehandling används för att lindra besvären i samband med menopausen. Kombinerad HRT innehåller både östrogen och progesteron.
Riskerna i samband med lägre östrogennivåer förstärks vid prematur menopaus. Dessa risker inkluderar benskörhet (osteoporos), tjocktarmscancer och äggstockscancer, tandköttssjukdomar (parodontit) samt grå starr (katarakt).
Om du genomgår kemoterapi och upplever symtom som tyder på tidig menopaus är det viktigt att kontakta din läkare. En tidig diagnos möjliggör rätt behandling och kan minska risken för långsiktiga hälsoproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online