Menopaus, depression och självmordsrisk – vad du behöver veta

När en kvinna går in i menopaus förändras mycket i hennes kropp. Hormonnivåerna förskjuts, menstruationen upphör och humöret kan svänga kraftigt. De kemiska obalanser som menopausen medför kan dock även leda till klinisk depression. Om depressionen får fortgå utan behandling kan självmord bli en verklig risk för den kvinna som drabbats av menopausrelaterad depression.

Vad är menopaus?

När en kvinna föds har hon ett ändligt antal ägg i sina äggstockar. Äggstockarna producerar hormoner som östrogen och progesteron, vilka styr menstruationscykeln och ägglossningen. Menopaus innebär att kvinnan inte längre producerar ägg – antingen för att kroppens förråd är slut eller på grund av andra orsaker, exempelvis efter en hysterektomi (borttagning av livmodern) eller skada på äggstockarna. Övergången sker normalt mellan 45- och 55-årsåldern, men tidpunkten varierar från kvinna till kvinna.

Vad är depression?

Depression är en psykisk sjukdom som kopplas till signalsubstanser i hjärnan, framför allt serotonin och noradrenalin. En obalans i dessa ämnen kan ge upphov till ett djupt nedstämt sinnestillstånd som varar längre än två veckor. Vanliga symtom är känslor av sorg, meningslöshet och hopplöshet, men depression kan också ge fysiska besvär, försämrat immunförsvar och social isolering. I värsta fall kan depression leda till suicidtankar och självmord, vilket gör tidig diagnos och behandling avgörande.

Sambandet mellan menopaus och depression

Det är relativt vanligt att kvinnor i menopaus drabbas av depression. Risken är störst i början av övergången, när fortplantningssystemet successivt stängs ner. De exakta orsakerna är inte helt klarlagda, men det finns två huvudsakliga förklaringsmodeller:

• Psykologiska faktorer: Kvinnans liv förändras på många sätt samtidigt. Insikten om att man inte längre kan få biologiska barn, i kombination med press från arbete, familj och vardagsliv, kan bidra till att utveckla depression.
• Biologiska faktorer: Nivåerna av östrogen och progesteron sjunker under menopausen, vilket kan påverka serotoninhalten i hjärnan och därmed öka risken för depressiva besvär.

Forskning stödjer båda teorierna, och hos många kvinnor är det troligen en kombination av psykologiska och hormonella faktorer som ligger bakom depressionen.

Vilka löper störst risk?

Vissa grupper av kvinnor har förhöjd risk att utveckla depression under menopausen:

• Kvinnor som tidigare haft humörstörningar, särskilt depression eller ångestsyndrom.
• Kvinnor som genomgått kirurgisk menopaus, eftersom det abrupta bortfallet av hormonproduktion ger en kraftig och snabb hormonell chock.
• Kvinnor som röker, vilket kan påverka hormonbalansen och allmänna hälsan.
• Kvinnor som lever under långvarig stress eller bär ett stort ansvar, exempelvis för barn eller närstående.

Behandlingsmöjligheter

Depression i samband med menopaus är unik eftersom den enbart drabbar kvinnor som går igenom denna specifika livsförändring. Behandlingen anpassas därefter:

• Psykoterapi: Samtalsterapi, exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT), kan hjälpa kvinnan att hantera både de känslomässiga och praktiska förändringarna i livet.
• Antidepressiva läkemedel: Medicinering kan ordineras vid mer uttalad depression och lindra symptomen effektivt.
• Hormonbehandling (HRT): Eftersom hormonell obalans anses vara en central orsak kan östrogen- och/eller gestagenbehandling användas för att återställa nivåerna och lindra både klimakteriebesvär och depressiva symtom.

Ofta kombineras flera behandlingsformer för bästa resultat. Det är viktigt att söka vård om man känner igen sig i symtombeskrivningen – depression är behandlingsbart, och ingen ska behöva bära bördan ensam.

Sök hjälp vid suicidtankar

Om du eller någon i din närhet har suicidtankar, kontakta direkt vården via 1177, akutmottagningen eller Mind Självmordslinjen (telefon eller chatt 90101), som är öppen dygnet runt. Att prata med någon kan göra stor skillnad.