Klimakteriet fortsätter att vara ett mysterium för den medicinska världen, och hormonbehandling misslyckas ofta med att tillfredsställa både läkare och patienter. Som en följd av detta skriver allt fler läkare ut antidepressiva läkemedel mot klimakteriebesvär – så kallad "off-label"-förskrivning, det vill säga användning utanför läkemedlets godkända indikation.
Klimakteriet är den fas i en kvinnas reproduktiva liv då menstruationen upphör permanent. Cirka 70 procent av alla kvinnor upplever symtom som värmevallningar, humörsvängningar och sömnlöshet. Under flera år före själva klimakteriet kan kvinnan dessutom gå igenom ett förstadium som kallas perimenopaus, där hormonnivåerna redan börjar fluktuera.
Antidepressiva, såsom selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI), används traditionellt för att behandla depression och ångestsyndrom. De vanligaste preparaten som förskrivs mot klimakteriebesvär är Effexor (verkningsämne venlafaxin), Paxil (paroxetin) och Prozac (fluoxetin).
Effexor, liksom Paxil och Prozac, ges till kvinnor i klimakteriet främst mot värmevallningar, sömnlöshet och humörsvängningar. En vanlig teori är att de sjunkande östrogennivåerna som kännetecknar klimakteriet kan störa serotoninbalansen i hjärnan, vilket påverkar både temperatur-reglering och sinnesstämning.
Det starkaste argumentet för att förskriva antidepressiva vid klimakteriet är dock deras bevisat goda effekt på värmevallningar. En studie från Mayo Clinic som omfattade 229 kvinnor – som inte led av klinisk depression men fick antidepressiva läkemedel – visade en förbättring av symtomen hos hela 60 procent. Forskarna kan ännu inte förklara exakt hur läkemedlen motverkar värmevallningarna, men resultaten erbjuder ett värdefullt alternativ för kvinnor som inte kan eller vill använda hormonbehandling. Samtidigt medger forskarna att hormonbehandling generellt är mer effektiv än antidepressiva.
Bland läkare råder delade meningar om "off-label"-förskrivningen av Effexor mot klimakteriebesvär. Vissa ser det som en fördel som befriar patienterna från plågan av sina symtom – för dem är det viktigaste att hitta något som ger verklig lindring, så länge det inte orsakar någon skada.
Andra läkare anser däremot att off-label-användning av antidepressiva mot klimakteriet är oetiskt, delvis för att det riskerar att framställa klimakteriet som en psykisk sjukdom snarare än en naturlig livsfas. De oroar sig också för konsekvenserna av att använda ett läkemedel för annat syfte än det som godkänts av läkemedelsmyndigheten.
Effexor kan ge biverkningar som sömnlöshet, illamående, svettningar, humörförändringar och mag- och tarmproblem. Missade doser eller ett abrupt utsättande kan förvärra dessa besvär. Har man missat en dos bör man ta nästa så snart som möjligt – men aldrig dubbla dosen för att kompensera.
Den som överväger att sluta med Effexor permanent ska alltid göra det i samråd med läkare. Läkemedlet måste trappas ned gradvis, och läkaren bör övervaka patienten noggrant under hela utsättningsprocessen för att undvika utsättningssymtom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online