Forskare har börjat ställa sig frågan vilka potentiella hälsoeffekter tonåringars sms-vanor kan ha. Sedan 2010 har två viktiga amerikanska studier gett forskarna en tydligare bild av hur mycket unga textar – samt en möjlig koppling mellan intensivt sms-ande och högriskbeteenden som alkoholkonsumtion, rökning, drogbruk och flera sexpartners. Även om kunskapsläget fortfarande är relativt nytt pekar båda studierna på ett stort behov av fortsatt forskning kring tonåringars mobilvanor.
I november 2010 presenterade forskare vid Case Western Reserve School of Medicine resultaten av sin enkätstudie om effekterna av extremt sms-ande hos tonåringar, vid American Public Health Associations årliga konferens. I studien definierades extremt sms-ande som att skicka fler än 120 sms per dag i genomsnitt.
Som en del av projektet skickade forskarna ut över 4 200 anonyma enkäter till elever vid 20 offentliga skolor i området kring Cleveland. Syftet var att undersöka om det fanns något samband mellan överdriven sms-användning och elevernas benägenhet att delta i riskfyllda aktiviteter.
Resultaten var slående. Bland de tillfrågade eleverna var de som textade extremt mycket:
Forskarna bakom studien rekommenderar därför föräldrar att aktivt följa och begränsa sina barns sms-användning som ett led i att minska riskbeteenden.
I april 2010 publicerade forskare vid Pew Internet and the American Life Project resultatet av en studie som fokuserade på hur ofta tonåringar använder sms som kommunikationsform. Den anonyma undersökningen omfattade 800 slumpmässigt utvalda elever som tillfrågades under perioden juni till september 2009.
Studien kartlade hur mycket tid tonåringar lägger på sociala medier, mobiltelefoner och sms. Resultaten delades dessutom upp efter ålder, vilket gav värdefull information om hur ungdomarnas användning av dessa tekniker ökar för varje år.
Studien visade att bland de tillfrågade eleverna skickade och tog emot var tredje tonåring fler än 100 sms per dag i genomsnitt. Forskningen visade också att sms-användningen steg successivt från 12 års ålder upp till 17 års ålder, där genomsnittet var som högst.
Det fanns dessutom en tydlig skillnad mellan könen: flickor var betydligt mer aktiva sms-skickare, med i genomsnitt 80 meddelanden per dag, jämfört med endast 30 per dag bland pojkar.
Ingen av studierna bevisar att sms-ande i sig orsakar riskbeteenden, men sambanden är tillräckligt tydliga för att väcka frågor hos både forskare och föräldrar. En möjlig förklaring är att ungdomar som lever ett socialt hektiskt liv, med många kontakter och aktiviteter, både textar mer och exponeras för fler risksituationer. För föräldrar handlar slutsatsen främst om att hålla sig informerad, prata med sina barn om deras digitala vanor och vara uppmärksam på hur mycket tid som läggs på mobilen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online