Botulism är ett försvagande tillstånd som orsakas av ett neurotoxin som i huvudsak produceras av bakterien Clostridium botulinum. Den bakteriella infektionen leder till att toxinet ansamlas med tiden, vilket resulterar i den allvarliga sjukdom som kallas botulism.
Botulism kan drabba många olika djurarter och kan även utgöra en risk för människor. Forskare har identifierat flera typer av botulinumtoxiner, från typ A till typ G. Typerna A, B, E och F är de som kan orsaka sjukdom hos människor. Dessa stammar kan bäras av flera djur som människor ofta kommer i kontakt med.
Hästar är kända för att bära på botulism av typerna A, B och C. Den vanligaste smittkällan hos hästar är hö som inte torkats tillräckligt och därför möglat. Mögelbildningen sker under anaeroba förhållanden, det vill säga utan syre, och det är under sådana förhållanden som botulismbakterien trivs. Anaeroba miljöer där bakterien växer finns bland annat i djurs tarmar och magar samt i fiskars gälar.
När hästen äter det smittade höet förs botulismen vidare till tarmen, som utgör en idealisk grogrund för de toxinproducerande bakterierna. En häst som drabbats av botulism visar symtom som muskelryckningar, allmän svaghet – ibland så pass allvarlig att hästen inte kan stå – samt förlorad tungkontroll, vilket gör att tungan hänger ur munnen. Hästar som inte behandlas i tid kan dö av sjukdomen.
Andra smittvägar för hästar inkluderar infekterade öppna sår samt intag av vatten som kontaminerats med botulismbakterier.
Botulism av typ A och typ E förekommer ibland hos minkar. Minkar uppföds av minkfarmers för sin päls. Även rävar föds upp för pälsproduktion och kan drabbas av botulism. Bakterien återfinns oftast i den hackade råa kött- eller fiskfödan som ges till dessa djur.
Typ C-botulism, en variant som inte är farlig för människor, har också påträffats hos uppfödda minkar och rävar. I ett fall som rapporterades i Finland av Journal of Clinical Microbiology kom typ C-toxinet från bearbetat foder och inte från rå föda.
Fåglar kan bära på botulism av typerna A, C och E. Dessa djur tar upp toxinet antingen genom att äta ryggradslösa djur som innehåller toxinet, exempelvis fluglarver eller fjädermyggor, eller genom att direkt förtära toxinet som finns i jord eller vatten. Ryggradslösa djur som larver kan bära på bakterien utan att själva påverkas hälsomässigt. När ett annat djur äter dem kan dock botulismen få skadliga effekter på den värdblodiga organismen.
Typ C-botulism förekommer oftast hos vattenfåglar, strandfåglar och kolonihäckande vattenfåglar som måsar, hägrar, ägretter och pelikaner. Typ E-botulism hittas hos måsfåglar och lommar. Tecken på att en fågel drabbats av botulism inkluderar oförmåga att kontrollera sina muskler samt oförmåga att flyga och hålla upp huvudet.
Botulism överförs oftast till människor via felaktigt konserverade livsmedel som kan innehålla botulinumtoxin av typ A eller B. Toxinet har också påträffats i honung samt i processat kött. Människor anses vara immuna mot typ C-botulism, som främst förekommer hos nötkreatur och får; dock har några fall av typ C-botulism rapporterats hos både människor och hundar.
Botulism kan överföras till människor från smittade livsmedelsdjur när köttet konsumeras utan att ha tillagats ordentligt. För att undvika botulism bör mat alltid tillagas helt igenom, eftersom hög värme förstör botulinumtoxinet i livsmedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online