En ljudnivåmätare, ofta kallad decibelmätare, är ett instrument som används för att mäta den omgivande ljudnivån i en given miljö. Instrumentet har flera praktiska tillämpningar: det säkerställer hörselskyddskrav inom industrin, bidrar med akustisk kunskap i miljödesign och används för att kontrollera att lokala bullerregler följs.
En ljudnivåmätare består av en mikrofon som fångar upp ljud i realtid, känner av förändringar i lufttrycket och omvandlar ljudet till elektriska signaler. Signalerna analyseras sedan av enhetens elektronik, och ljudnivån beräknas i decibel (dB) och visas tydligt på skärmen.
Det finns flera typer av ljudnivåmätare avsedda för olika ändamål, exempelvis mätning av miljöbuller, buller på arbetsplatser och till och med vibrationer. Eftersom dessa apparater ska kunna användas i många olika miljöer är de oftast bärbara och batteridrivna.
Ljudnivåmätare används för att undersöka arbetsmiljöer och säkerställa att gällande bullerföreskrifter följs. Inom stadsplanering används de för att utvärdera trafikbuller samt buller från flygplan, tåg och andra transportsystem.
Instrumenten kan också användas för att bedöma lämpligheten av bullrande verksamheter i ett bostadsområde, samt vid utredning av bullerklagomål kopplade till byggprojekt, musik och trafik. Dessutom kan ljudnivåmätare användas för att mäta ljudet från publiken på sportevenemang och konserter.
Det finns olika typer av ljudnivåmätare, var och en konstruerad för att reagera på vissa frekvenser. De vanligaste vägningssystemen är dBA- och dBC-näten.
På dBA-skalan sjunker känsligheten gradvis för frekvenser under 500 hertz. Lågfrekventa ljud, såsom åska eller basrummet från en bastrumma, är inte kända för att orsaka hörselnedsättning och behandlas därför som mindre betydelsefulla av detta system. Om dBA-skalan används för att mäta miljöer med mycket lågfrekvänt ljud – exempelvis trafikintensiva områden eller konserter – kanske mätvärdet inte speglar den faktiska bullerupplevelsen i rummet.
dBC-skalan ger å andra sidan ungefär lika stor vikt åt låga frekvenser. Följaktligen kan mätvärden i samma miljö se lägre ut på dBA-skalan än på dBC-skalan, trots att risken för hörseln är densamma.
Ljudnivåmätare kan inte skilja mellan behagliga och obehagliga ljud. Upprepade byggljud, till exempel från en tryckluftsmurra, kan ligga inom lagligt gränsvärde men ändå upplevas som störande av personer i närheten.
Instrumentet kan alltså skilja mellan acceptabla och skadliga ljudnivåer, men det säger ingenting om den kvalitativa upplevelsen av buller.
Ljudnivåmätare skiljer sig från andra ljudmätningsverktyg som ljudanalysatorer och VU-mätare. En ljudanalysator mäter frekvensinnehållet, eller spektrumet, i en signal, medan en VU-mätare mäter ljudintensiteten hos ljudutrustning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online