Det råder delade meningar om hur säkra plastflaskor egentligen är. Debatten kretsar främst kring de kemiska tillsatser som blandas i plasten för att ge den vissa egenskaper, som flexibilitet, hållbarhet och färg. Under vissa förhållanden, exempelvis vid värmeexponering, kan dessa kemikalier läcka ut ur plasten.
Bisfenol A (BPA) är i dag den mest omdiskuterade kemikalien i plast, just på grund av sin benägenhet att läcka. Den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA bedömer att låga nivåer av BPA-exponering är ofarliga för människor, medan andra studier tyder på att ämnet kan vara toxiskt. Som en försiktighetsåtgärd rekommenderas det att undvika dricksflaskor som innehåller BPA.
Här är en genomgång av de vanligaste plasttyperna i flaskor, vad deras återvinningskoder betyder och vilka du bör vara extra uppmärksam på.
Flera myndigheter och organisationer, bland annat Washington Toxics Coalition, avråder starkt från att använda flaskor av polyvinylklorid (PVC) för mat och dryck. Flaskor av PVC är mindre vanliga än andra plastflaskor men finns fortfarande på marknaden och bör undvikas. Vinylklorid och dioxiner, som används vid tillverkningen av PVC-plast, är kända cancerframkallande ämnen hos människor. Dessa flaskor känns igen på siffran 3, som är tryckt inuti den lilla triangeln på flaskans botten.
Vissa flaskor med återvinningskod 7 (siffran sju inuti triangeln på flaskans undersida) kan innehålla BPA. Kod 7 står för "övriga" och är klassificeringen för plaster som inte passar in i de övriga sex resinkategorierna. Eftersom kategorin är så bred är kontakten med flasktillverkaren ofta enda sättet att ta reda på om en specifik flaska med kod 7 är fri från BPA.
När en plastflaska har en "1" i triangeln på botten innebär det att flaskan är tillverkad av polyetentereftalat, förkortat PET. PET-flaskor innehåller inte BPA. Vissa organisationer, däribland Oregon Environmental Council, rekommenderar dock att engångsflaskor av PET faktiskt bara används en gång. Det handlar inte om att PET-plasten har visats vara kemiskt farlig, utan att otillräcklig rengöring före återanvändning kan leda till tillväxt av skadliga bakterier. Till flaskornas försvar brukar andra aktörer, som PET Resin Association, påpeka att dålig rengöring kan orsaka bakterietillväxt i vilken flaska som helst. Det största problemet med PET-flaskor är snarare miljöaspekten: miljarder icke-nedbrytbara plastflaskor hamnar på soptippar varje år.
Polystyrenplast, med återvinningskod 6, utgör cirka 30 procent av allt plastavfall på våra soptippar. Orsaken är att återvinning av denna plasttyp är relativt kostsam. Dessutom har den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA funnit hälsorisker kopplade till kortvarig och långvarig exponering för styren när halterna överstiger 0,1 ppm. Bland riskerna finns skador på nervvävnad, trötthet, illamående och depression.
Kontrollera alltid triangeln på flaskans botten innan du köper eller återanvänder en plastflaska. Undvik kod 3 (PVC) och var försiktig med kod 7, eftersom den kan innehålla BPA. Använd engångs-PET-flaskor endast en gång, eller byt till rostfritt stål eller glas som mer hållbara alternativ – både för din egen hälsa och för miljön.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online