
Nukleinsyror, främst DNA (deoxyribonukleinsyra) och RNA (ribonukleinsyra), är de ärftliga faktorerna som ansvarar för att egenskaper förs vidare från föräldrar till avkomma. De utgör cellens minsta funktionella enheter, förekommer i par och är ordnade i linjära serier. Nukleinsyror fungerar som informationsbärare från cell till cell och från en generation till nästa.
DNA består av trådliknande partiklar med hög molekylvikt. Dessa partiklar kallas nukleotider och sammanlänkas till nukleinsyran. En nukleotid är uppbyggd av en sockermolekyl med fem kolatomer, kallad "pentos", en kvävebas samt fosforsyra. I en intakt DNA-molekyl sitter kvävebasen fäst vid pentosen. DNA innehåller fyra baser: adenin, guanin, tymin och cytosin.
Hos de flesta organismer finns RNA som en enkelsträngad kedja, men den kan vika tillbaka på sig själv på flera ställen och bilda helixer liknande dem i DNA. RNA har fyra baser: adenin, guanin, uracil och cytosin. Hos vissa organismer deltar RNA i lagring och transport av genetisk information, men hos alla organismer utför det flera viktiga funktioner under proteinsyntesen.
Deoxyribonukleinsyra (DNA) och ribonukleinsyra (RNA) är de två typer av nukleinsyror som finns i cellkärnan. DNA återfinns i kromosomerna – stav- eller ringformade strukturer i kärnan – medan RNA huvudsakligen finns i cytoplasman, den del av cellen som omges av cellmembranet men ligger utanför kärnan. Endast en liten andel av RNA:t finns i kromosomerna. DNA innehåller sockret deoxiribos, medan RNA innehåller ribos. DNA är dubbelsträngat och bildar en helix, medan RNA är enkelsträngat. I RNA är baserna adenin, guanin, uracil och cytosin, men i DNA ersätts uracil av tymin.
Budbärar-RNA, eller mRNA, upptäcktes 1956 av två välkända biologer: Elliot Volkin och Lazarus Astrachan. mRNA bär den genetiska information som finns i DNA och utgör en liten andel (5–10 procent) av det totala RNA som finns i cellen. Det fungerar som mall när DNA-koden översätts till ett specifikt protein. mRNA har kort livslängd och därmed en relativt snabb omsättning i cellen.
Nukleinsyror spelar en viktig roll vid syntesen av enzymer samt vid celldifferentiering. De bidrar till organismernas utveckling och till överföringen av föräldrarnas egenskaper till avkomman. Genom att skapa variation hos alla organismer ligger nukleinsyrorna till grund för evolutionen. De är dessutom involverade i könsbestämningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online