Markföroreningar innebär nedbrytning av jordens ytor genom missbruk av markresurser eller genom mänskliga aktiviteter. Orsakerna och källorna till markföroreningar omfattar bland annat människoskapade kemikalier samt förändringar i den naturliga jordmiljön till följd av verksamheter som gruvdrift. Nedan går vi igenom de vanligaste orsakerna och vilka konsekvenser de får för miljö och hälsa.
Bönder använder bekämpningsmedel för att skydda sina grödor mot angrepp av insekter, bakterier, svampar, gnagare och virus. Herbicider används för att skydda växterna från oönskat ogräs som annars konkurrerar med grödorna om näringsämnen.
Efter andra världskriget användes insekticider som diklordifenyltrikloretan (DDT) och gammaxen i stor skala för att bekämpa insekter på grödor. Problemet var att insekterna snabbt utvecklade resistens mot dessa ämnen, samtidigt som det upptäcktes att de inte bryts ner lätt i naturen. Detta ledde till ett totalförbud mot dem i de flesta västerländska länder.
Bekämpningsmedel som organofosfater, aldrin, malation, furodan och dieldrin tränger ner i jorden och binds till jordpartiklarna. När något sedan odlas i marken tar växten upp rester av bekämpningsmedlen, vilket innebär att människor och djur som konsumerar dessa produkter kan ta skada av de giftiga ämnena.
Fast avfall är det avfall som människor producerar genom sina aktiviteter. Det omfattar hushållssopor samt avfall från industriell, jordbruksmässig och kommersiell verksamhet. Även gruvdrift genererar stora mängder fast avfall.
Vissa typer av avfall, exempelvis organiska lösningsmedel, batterier, oljor och tungmetaller från smältverksindustrier, kan lakas ut i marken och förorena den genom att förändra jordens biologiska och kemiska egenskaper. Ämnena kan även lakas ut till närliggande vattendrag, eller så kan dagvatten från nederbörd bära med sig kemikalierna ut i sjöar och vattendrag och därigenom förorena även vattnet.
Avskogning blottlägger marken för väder och vind och gör den betydligt mer sårbar för erosion. Träd, buskar och andra växter fungerar som naturliga barriärer som skyddar marken mot erosionens härjningar. När denna barriär försvinner kan marken lätt eroderas vid översvämningar och kraftigt regn.
Bland de vanligaste orsakerna till avskogning finns jordbruksutveckling, surt regn, urbanisering samt andra mänskliga aktiviteter, exempelvis avverkning av träd för timmerproduktion.
Effekterna av markföroreningar är många och långtgående, eftersom de påverkar alla levande organismer. Markföroreningar minskar jordens bördighet och leder till en ansamling av farliga kemikalier som kan intas av människor och djur, vilket orsakar sjukdomar.
Förorenad mark ökar dessutom risken för erosion och skapar obalanser i skördeutbytet, vilket kan hota livsmedelsproduktionen. Föroreningar kan också lakas ner till grundvattnet och därigenom förorena våra dricksvattenkällor. Avfall kan dessutom avge obehaglig lukt samt släppa ut hälsofarliga gaser i atmosfären.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online