För rökare kommer en stor del av njutningen från cigarrökning av nikotinets fysiska effekter. Samtidigt är detta en av huvudorsakerna till att det kan vara så svårt att sluta röka. För att förstå varför är det viktigt att känna till hur tobaken påverkar hjärnans signalsubstanser – bland annat den kemiska förening som kallas serotonin.
Den mänskliga hjärnan producerar ständigt signalsubstanser, det vill säga kemiska ämnen som reglerar ditt humör genom att överföra nervimpulser mellan nervceller. De tre viktigaste signalsubstanserna är noradrenalin, dopamin och serotonin.
Serotonin hjälper dig att upprätthålla en känsla av allmänt välbefinnande och lycka. Ett serotoninbrist kan däremot leda till en rad olika besvär, exempelvis sömnlöshet, ångest och depression. Produktionen av serotonin stimuleras av dagsljus och av intag av viss mat, men påverkas även av faktorer som livsstil och arv.
En enda cigarett innehåller cirka 10 mg nikotin – det kemiska ämne i tobaken som gör rökning både behaglig och beroendeframkallande. När du inhalerar når nikotinet lungorna och tar sig till hjärnan på bara åtta sekunder, där det omedelbart stimulerar signalsubstanserna.
Bland de fysiska sensationer en rökare upplever finns en snabb ökning av puls och andning samt en ökad produktion av blodsocker. Det senare kan delvis förklara den ökade vakenhet och skärpa som de flesta rökare känner efter att ha rökt.
Även om nikotinets exakta effekt på serotoninnivåerna inte är helt klarlagd tyder forskning på att nikotin stimulerar serotoninproduktionen. Enligt studier vid University of Dundee orsakar rökning dock fysiska förändringar i hjärnan som hämmar serotoninproduktionen på lång sikt.
Det faktiska intaget av nikotin stimulerar snabbt serotoninproduktionen, men bara på kort sikt – de förhöjda serotoninnivåerna varar endast så länge cigaretten ryks. Ironin, som Dundee-professorn David Balfour, som ledde studien, förklarade, är att rökare tror att cigaretter ger en känsla av lugn, när rökningen i själva verket bara ger tillfällig lindring av den ångest som rökandet själv har orsakat.
År 1999 upptäckte forskare vid University of Illinois att personer som försöker sluta röka ofta drabbas av symtom på depression. Detta får många att återgå till cigaretterna för den snabba serotoninkick som nikotinet ger.
I projektet fick rökare en kombination av livsmedel som efterliknade de sänkta serotoninnivåer de skulle uppleva när de slutade röka, vilket gav dem en försmak av hur de skulle må under abstinensen. Enligt Bonnie Spring vid University of Chicago kan detta hjälpa rökare att hantera de "besvärande tankar, känslor och humörsvängningar" de kommer att uppleva när de väl slutar och inte längre får den tillfälliga serotoninstimulansen som tobaken ger.
Tobakens påverkan på serotonin förklarar både varför rökning känns lugnande och varför abstinensen kan kännas så tung. Genom att förstå dessa mekanismer blir det lättare att förbereda sig mentalt inför ett rökstopp och hitta alternativa strategier för att bibehålla välbefinnandet – exempelvis motion, dagsljus och en serotoninfrämjande kost.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online