Cigaretter orsakar en av var femte död i USA, enligt Ygoy, en webbplats som tillhandahåller information om olika hälso- och livsstilsfrågor. Rökrelaterade sjukdomar kostar USA 150 miljarder dollar per år. Trots detta uppskattade American Heart Association att 23 procent av männen och 18 procent av kvinnorna i landet röker. Rökning påverkar negativt flera av kroppens mest grundläggande förmågor – här går vi igenom vad forskningen visar.
Yale University testade 67 tonåringar år 2008 och fann att ungdomar som rökte, eller vars mödrar rökt under graviditeten, hade svårt att fokusera och tolka ljud när de blev distraherade. Tonåringarna genomgick hjärnskanningar som visade en ökad mängd vit substans i hjärnan. Enligt BBC News har annan forskning visat att barn med ett överskott av vit substans har problem med att tolka och överföra ljud, på grund av en obalans mellan den vita substansen och hjärnans övriga funktioner.
Enligt Healthy Happy You, en webbplats som sprider hälsorelaterad information, har finska forskare upptäckt ett tydligt samband mellan rökning och en persons förmåga att må bra. När rökaren försöker sluta uppstår ofta depression, eftersom hjärnan drabbas av abstinens från de beroendeframkallande ämnen som finns i cigaretterna. Effekterna slutar inte där – rökare lever dessutom ofta med en ständig besatthet av nästa cigarett, vilket tar energi och fokus från vardagen.
ABC News rapporterade 2008 att rökning försämrar förmågan att sova. Forskning från American College of Chest Physicians visade att rökare är fyra gånger mer benägna att känna sig trötta efter att de vaknat. Orsaken är att de har betydligt svårare att nå djupsömn jämfört med personer som inte röker.
”Detta kan bero på att rökare upplever nikotinabstinens varje natt, vilket kan bidra till sömnstörningar”, rapporterade ABC News.
Forskningen pekar också på att rökare tycker det är svårare att somna överhuvudtaget, eftersom nikotinet i cigaretterna fungerar som ett stimulerande ämne som håller kroppen vaken.
Forskare i Grekland kunde år 2009 visa att rökning gör att mat smakar tråkigare. Forskarteamet upptäckte att smaklökarna på rökares tungor var plattare än hos icke-rökare. Totalt testades sextiotvå män ur landets armé, varav ungefär hälften var rökare. Männen var i genomsnitt 25 år gamla.
”Nikotin kan orsaka funktionella och morfologiska förändringar i smaklökarna utan att allvarligt påverka deras antal”, förklarade Pavlidis Pavlos, forskningsledare vid Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki.
Det goda nyheterna är att kroppen har en stor förmåga att återhämta sig. Smak- och luktsinnen förbättras ofta redan inom några dagar till veckor efter rökstopp, och sömnkvaliteten brukar gradvis bli bättre när kroppen blir fri från nikotin. Med rätt stöd, exempelvis genom rökavvänjning eller nikotinersättningspreparat, ökar chanserna betydligt att lyckas sluta – och därmed återfå de förmågor som rökningen försämrat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online