Passiv rökning, även kallad miljötabakrök (ETS), innebär att man oavsiktligt andas in rök som produceras av en rökare. Den inandade röken består antingen av sidströmsrök – röken som avges direkt från en brinnande cigarett – eller huvudströmsrök, alltså den rök som rökaren andas ut. Passiv rök innehåller samma giftiga kemikalier som rökare utsätter sig för, däribland fler än 60 kemiska föreningar som klassas som kända cancerframkallande ämnen.
Trombocyter, även kallade blodplättar, är skivformade celler som under normala förhållanden cirkulerar i blodplasman. De spelar en avgörande roll i hemostasen – processen där blödningar stoppas efter en skada och blodet hålls kvar inom det skadade blodkärllet genom bildandet av en propp eller blodlevra. När man till exempel skär sig är detta livsviktigt, eftersom det förhindrar överdriven blödning. Vid en skada skyndar trombocyterna till såret och bildar fingerliknande utskott som hjälper dem att fastna i varandra och bilda en propp eller sårskorpa. Denna process kallas aggregering. Uppstår skadan under huden bildar trombocyternas aggregering en blodpropp som begränsar blödningen från blodkärllet.
Förhöjda trombocytvärden kan leda till att blodproppar bildas i blodkärlen, vilket kan orsaka stroke, hjärtinfarkt (död av hjärtvävnad till följd av avbrutet blodflöde) och embolier. Ett lågt trombocytantal kan i stället leda till kraftiga blödningar.
Hos rökare ökar den arteriella trombosbildningen. Förändringen beror främst på en störning i trombocyternas funktion snarare än deras antal – närmare bestämt en ökad aktivering av trombocyterna. Dessutom minskar plasmaets naturliga antikoagulerande egenskaper (så kallad endogen antiaggregerande förmåga) signifikant hos rökare.
Passiv rökning medför ingen betydande förändring av själva trombocytantalet, utan snarare en ökad aktivering av trombocyterna i blodet – samma mönster som ses hos aktiva rökare. Passiva rökare uppvisar tecken på ökad trombosbildning (en trombos är en blodpropp som bildas inuti ett blodkärl och stannar kvar där den uppstod, vilket blockerar kärllet). Orsaken är en ökad trombocytaktivering som leder till överdriven aggregering.
Forskning har dessutom visat att trombocytaktivering och aggregering ökar redan inom 20 minuter efter exponering för passiv rök, och effekterna liknar mycket dem hos rökare. När långvarig exponering för passiv rök plötsligt upphör kan trombocytaggregeringen motsvarande snabbt minska – en nyckelfaktor i utvecklingen av akuta koronara syndrom, en grupp hjärtrelaterade tillstånd som omfattar hjärtinfarkt, koronartrombos och instabil angina. Ökad trombocytaktivering och aggregering spelar också en aktiv roll i utvecklingen av ateroskleros och arteriell trombos.
Passiv rökning har pekats ut som den ledande orsaken till undvikbara dödsfall och kan öka risken för kranskärlssjukdom med 25–30 procent hos annars friska personer. Sekundär rök är särskilt skadlig för barn och kan leda till ökad risk för luftvägssjukdomar och mellanöroninflammation.
Sammanfattningsvis har passiv rökning inte visats påverka det faktiska trombocytantalet i någon större grad, utan framför allt trombocyternas beteende i kroppen. Effekterna hos passiva rökare liknar rökarnas: ökad trombocytaktivering och aggregering, vilket potentiellt ökar risken för trombos och andra relaterade komplikationer, däribland akuta koronara syndrom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online