Thalidomid: Allvarliga fosterskador och nuvarande användning

Bakgrund

Thalidomid var ett läkemedel som orsakade en av medicinhistorien mest kända katastrofer. På 1960-talet gavs det till gravida kvinnor mot morgonsjukhet. Resultatet: tusentals barn föddes med allvarliga missbildningar. Läkemedlet förbjöd snabbt, men återinfördes senare för behandling av lepra, AIDS-relaterade tillstånd och autoimmuna sjukdomar (enligt National Toxicology Program). March of Dimes uppskattar att ens en dos i tidig graviditet medför 20–90 % risk för defekter.

Extremitetsmissbildningar (Fokomeli och radiala aplasier)

Mest kända är fokomeli: armen saknas helt eller delvis, händerna sitter direkt på axeln ("flipperarmer"). Radial aplasi innebär att strålbenet (radius) och tummen saknas. Benen kan drabbas likadant, men armar är vanligare. Ofta är båda sidor drabbade.

Ansiktsmissbildningar

Enligt Journal of Medical Genetics (1999) är öron- och ögonfel näst mest frekventa:

• Mikrotia/anotia (mindre/saknade öron), blindända hörselgångar.
• Dermoidcystor på ögon, anoftalmos (saknade ögon), mikroftalmos (små ögon).
• Käft-gom-gap (cleft lip/palate).
• Svaga ansiktsmuskler eller ansiktsparalys.

Inre och systemiska komplikationer

• Medfödda hjärtfel.
• Missbildade njurar, urinvägar, könorgan, mag-tarmkanal.
• Mental retardation (enligt OTIS).
• Dödlighet vid eller strax efter födsel: ca 40 % (enligt RXList).

Varning för nutid

Thalidomid används idag under strikt kontroll (t.ex. mot multipelt myelom, lepra). Kvinnor i fertil ålder måste använda säkra prevensmetoder och regelbundna graviditetstest under behandling. Läkemedlet är teratogent även i extremt låga doser.