Biotin (B7/H) – en av B-komplexet. Alla levande organismer behöver det, men syntetiseras bara av bakterier, jäst, mögel, alger, vissa växter. Människor måste få det via kost. Biotin inblandad i metabolism, aktiverar enzymer, hjälper hormonfunktion. Isoleras tidigt 1900-tal: rå äggvita till råttor/människor → dermatit, håravfall, illamående, anemi, depression. Avidin i rå äggvita binder biotin → brist. Senare: biotin = enzymatisk kofaktor i cellulär metabolism.
Vuxna: 30 µg/dag; barn/småbarn: 5–8 µg; äldre barn/ungdomar: 12–25 µg. Ägg, lever, fläsk, lax = bra protein/biotinkällor. Frukter: hallon, avokado. Livsmedel med andra B-vitaminer innehåller ofta biotin.
Biotin kofaktor för 5 enzymer: acetyl-CoA-karboxylas I/II, pyruvatkarboxylas, metylkrotonyl-CoA-syntas, propionyl-CoA-karboxylas. Dessa driver: fettsyrasyntes, glukosbildning, aminosyrametabolism. Fettsyror/aminosyror = bränsle för energimetabolism. Fettsyror också till cellmembran/signaling; aminosyror transporterar fetter, syntetiserar komponenter i röda blodkroppar.
DNA i varje cell. Histoner paketerar DNA → kromosomer. Histoner kräver biotinbindning för omstrukturering vid DNA-paketering. Biotintillgänglighet påverkar sannolikt DNA-replikation och cellsyntes.
Biotin ökar glukosanvändning till fettsyntes → sänker blodglukos. Stimulerar insulinfrisättning → sänker blodsocker. Studie 1993 (J Clin Biochem Nutr): insulinberoende diabetiker minskade blodsocker med ~55 % efter biotintillskott.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online