Vad är epilepsi?
Epilepsi (anfallssjukdom) är en neurologisk tillstånd där hjärnans elektriska aktivitet blir okontrollerad, vilket orsakar anfall. Enligt Mayo Clinic ställs diagnosen oftast efter minst två oprovokerade anfall. Ett enda anfall (t.ex. feberkramper, alkoholabstinens) ger inte diagnosen.
Anfallstyper – Vad händer i hjärnan?
Anfall delas in efter hur mycket av hjärnan som påverkas:
Fokala (partiella) anfall – en del av hjärnan
- Enkla fokala: Medvetenhet bevaras. Kan ge: sensoriska förändringar (lukt, smak, ljus), känslomässiga förändringar (rädsla, deja vu), ryckningar i en lem.
- Komplexa fokala: Medvetenheten förändras/försvinner. Automatiska rörelser: smackning, tuggning, handtvätt, vandring i cirklar. Patienten minns inte.
Generaliserade anfall – hela hjärnan
- Frånvaron (Petit mal): Sekunders medvetslöshet, blankt stirrande, blinkande, klädplockning. Vanliga hos barn.
- Myokloniska: Plötsliga, korta ryck i armar/ben (som elchock).
- Atoniska (Drop attacks): Plötslig muskelsvaghet → fall.
- Tonisk-kloniska (Grand mal): Mest kända. Förstyvning → medvetslöshet → rytmiska ryckningar (klonus) → andningstillstånd, bitning i tungan, urinläckage. Varar 1–3 min. Efterföljd av förvirring, trötthet (postiktalt tillstånd).
Diagnostik – Hur ställs diagnosen?
- Anamnes & fysisk/neurologisk undersökning (neurolog).
- EEG (Elektroencefalogram): Mäter hjärnvågor. Smärtfritt, icke-invasivt. Elektroder på huvudet. Kan provocheras med sovbrist, blitzljus, hyperventilation. Visar epileptiform aktivitet även mellan anfall.
- MR-kameran (MRI): Utesluter strukturella orsaker (tumör, blödning, missbildning).
- Blodprov: Utesluter metaboliska orsaker (elektrolytrubbning, infektion).
Behandling
Läkemedel (första val)
- Val av läkemedel beror på anfallstyp (t.ex. valproat, lamotrigin, levetiracetam, karbamazepin).
- ~70% blir anfallsfria på första eller andra läkemedel.
- Vanliga initiala biverkningar: trötthet, yrsel, koordinationssvårigheter – går oftast över på veckor.
- Vid resistenta fall: kombinationsterapi, kirurgi, vagusnervstimulator, ketogen kost (barn).
Kirurgi
Endast vid läkemedelsresistens + försämrad livskvalitet. Risker vägs mot vinst. Fokus: resektion av epileptogen zon (ofta temporallob).
Livet med epilepsi – Myter och verklighet
- Myte: "Låg intelligens, kan inte fungera." Faktum: Många har högre utbildning, karriär, familj.
- Utmaningar: Diagnoschock, rädsla för anfall, social isolering, körkortsregler, arbetsliv.
- Viktigt: Informera närstående om första hjälp (skydda huvudet, inte lägga något i munnen, vänd på sidan, tidta anfall, ring 112 om >5 min eller skada).
- Stöd: Epilepsiföreningen, Epilepsy.com, neurologmottagning.
Varning
Plötslig dödsrisk (SUDEP) finns men är sällsynt. Regelbunden uppföljning, terapiadherens, undvika utlösare (alkohol, sovbrist, stress) minskar risk.
