1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Behandling av beroendeframkallande personlighetsstörning – historik, metoder, stöd

Definition

Beroendeframkallande personlighetsstörning = fokus på substans/handling/föremål så att balans i livet förloras, risk för skada på sig själv/andra. Både psykologiska och kemiska faktorer inblandade, oavsett om alkohol/droger eller beteende (spel, kleptomani). Flera teorier om orsaker/behandling.

Historia

  • 1772: första självhjälpsalkoholgrupper (inhemska amerikaner).
  • 1784: Benjamin Rush (kirurggeneral) kategoriserade alkoholism som sjukdom, förespråkade total avstående, flerfaktoriell behandling.
  • 1840: Washingtonians of Baltimore startade möten med delade upplevelser – för löpare till AA (1930-tal).

Överväganden

1880-tal: kliniker behandlade läkare, advokater, ingenjörer, apotekare, journalister, artister, studenter, präster, skådespelare (William L. White "Slaying the Dragon"). 1960-tal: LB Johnsons krig mot fattigdom → nya organ (NIAAA, NIMH, NIDA) med statliga medel. Trots detta: endast 1 av 10 alkoholister som behöver behandling får det (NIAAA-studie).

Betydelse av patientens engagemang

Effektiv behandling kräver att patienten investerar i egen återhämtning. Återfall vanliga (drog/alkohol/beteende). Samhälleliga ingripanden (tobaksskatt, rökförbud) kan ha större inverkan på nikotinberoende än program – p.g.a. räckvidd. Program visar framgång för motiverade (nstan noll avbrott för 80 % som INTE investerar i att sluta).

Behandlingsmetoder

  • 12-stegsprogram (kan inkludera tro, mentorer i återhämtning).
  • Beroendemedicinering (minskar beroende + andra metoder).
  • Holistiska: akupunktur, musikterapi, yoga.
  • Halvvägshus, övervakade bostäder, yrkesprogram med terapeutisk prioritet (ibland statligt finansierade).
  • Viljan att lyckas + välja/följa plan viktigare än metod.

Stöd

Familj, vänner, kollegar, medarbetare. Stöd kan vara aktivt (ingripande vid destruktivt beteende) eller passivt (hålla kontakt under återhämtning). Särskilt viktigt vid mindre kända problem (t.ex. spel).

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online