1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Striatal dopamin: Funktion, banor och sjukdomskopplingar

Striatum

Del av hjärnan bestående av caudate och putamen (grå substans) separerade av vit substans. Huvudutgång: basala ganglier (frivillig rörelse, ögonrörelse, kognition). Mottar signaler från stor del av hjärnbark, thalamus, substantia nigra, amygdala, hippocampus, raphekärnor.

Dopamin

Katekolamin-neurotransmittor, avgörande för rörelsereglering. Dopaminproducerande neuroner i substantia nigra projicerar till striatum. Icke-striatalt dopamin produceras i njurens proximala tubulära celler. Fem dopaminreceptortyper med olika effekter.

Dopaminerga banor

  1. Mesolimbisk-mesokortikal: substantia nigra → limbik system/neocortex; belöningssystem, missbruk.
  2. Nigrostriatal: substantia nigra → striatum; rörelsekontroll.
  3. Tuberoinfundibulär: hypotalamus → hypofysportal cirkulation; hämmar prolaktin.
  4. Medullär periventrikulär: motorvagus; misstänks i ätande beteende.
  5. Incertohypotalamisk: förebyggande fas av sexuell interaktion.

Dopamin och schizofreni

Huvudyptes: överskott av dopaminaktivitet i mesolimbiskt system. Stöds av att dopaminreceptorantagonister är effektiva antipsykotika.

Striatum, dopamin och rörelsestörningar

Degenerering av dopaminneuroner i substantia nigra → obalans dopamin/acetylkolin i striatum → Parkinsons sjukdom. Neuronförlust annorstädes → Huntingtons sjukdom.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online