
Viktminskning sker när energiintag < energiförbrukning. Men intensiteten av träning och graden av kaloribegränsning påverkar immunsystemet olika.
En studie (2000, *Medicine & Science in Sports & Exercise*) visade att måttligt aktiva rapporterar färre förkylningar, färre sjukdagar, kortare sjukdomsvaraktighet. Måttlig träning höjer *inte* stresshormoner som undertrycker immunsystemet. En djurstudie (2011) visade att måttlig träning + högfettdiet minskade vikt *och* ökade immunfunktion.
Elitidrottare (OL) under toppträning har lägre motstånd mot luftvägsinfektioner. Överträning kopplas till fysiska sjukdomar (President's Council on Physical Fitness, 2001). Intensitet/kaloriutgift = indikator på infektionsrisk.
Michigan State University: måttlig restriktion ökar livslängd och immunförsvar mot kroniska tillstånd. Men *hög* kaloriförbrukning/fettreserver gav bättre prognos vid influensa. Möss på strikt kaloribrist förlorade mer vikt, hade längre återhämtning och högre dödlighet vid influensa.
Fettvävnad producerar cytokiner (immunhormoner). Överskott fett → överreagerande cytokiner → kronisk inflammation → diabetes, hjärtsjukdom. Viktminskning minskar dessa hormoner och inflammationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online