Dopamin och serotonin är två av kroppens viktigaste signalsubstanser (neurotransmittorer) och spelar en avgörande roll för många aspekter av mänskligt beteende, humör och kroppsfunktion. När produktionen eller regleringen av någon av dessa substanser inte fungerar som den ska kan det leda till en rad olika medicinska tillstånd. Här går vi igenom skillnaderna mellan dopamin och serotonin – var de finns, vad de gör och hur obalanser kan behandlas.
Dopamin är en signalsubstans som framför allt återfinns i hjärnan, där den påverkar bland annat rörelse och belöningssystemet. Serotonin är också en signalsubstans, men det kanske mindre kända faktum är att hela 80–90 procent av kroppens serotonin finns i mag-tarmkanalen, där det reglerar tarmens funktion.
Dopamin deltar i regleringen av beteende, viljemässig rörelse, kognition, motivation, belöning, uppmärksamhet, inlärning och humör. I hypotalamus hämmar dopamin dessutom produktionen av prolaktin, det hormon som styr mjölkproduktionen vid amning.
Serotonin reglerar humör, aptit, sömn, minne och inlärning. I mag-tarmkanalen stimulerar det ämnesomsättningen, celltillväxten och matsmältningen, vilket visar hur central substansen är för både psykiskt och fysiskt välbefinnande.
Många tror att man kan bli lyckligare genom att äta kosttillskott med serotonin eller dopamin. Det stämmer dock inte: ingen av dessa kemiska substanser kan passera blod-hjärnbarriären när de intas via munnen. Effekten blir därför utebliven, oavsett dos.
Låga dopaminnivåer förknippas med flera medicinska tillstånd, bland annat Parkinsons sjukdom, social fobi, ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) och svår depression. Höga dopaminnivåer ses däremot vid bipolär mani.
När det gäller behandling används antipsykotiska läkemedel, exempelvis risperidon, för att sänka dopaminnivåerna och stabilisera humöret under maniska episoder vid bipolär sjukdom. Läkemedel som ökar dopaminnivåerna innefattar levodopa (vid Parkinsons sjukdom), amfetaminliknande preparat (vid ADHD) samt vissa antidepressiva medel.
Låga serotoninnivåer har kopplats till depression, ångesttillstånd, fetma, migrän och plötslig spädbarnsdöd (SIDS). Förhöjda serotoninnivåer kan å andra sidan orsaka serotoninsyndrom, utlösa migrän, ge mag-tarmbesvär och bidra till vissa hjärt-kärlsjukdomar, däribland endokardial fibros.
Bland läkemedel som höjer serotoninnivåerna finns antidepressiva medel och vissa antimigränpreparat. Omvänt minskar vissa antiemetika (läkemedel mot illamående), såsom ondansetron, serotoninproduktionen i mag-tarmkanalen.
Både kokain och amfetaminer ökar dopaminnivåerna kraftigt i hjärnan, vilket bidrar till deras beroendeframkallande effekt. MDMA (ecstasy), psilocybinhaltiga svampar, meskalin och LSD verkar istället genom att höja serotoninnivåerna, vilket påverkar perception, sinnesstämning och sinnesintryck.
Även om dopamin och serotonin ofta nämns tillsammans i samband med humör och välbefinnande är de två distinkta signalsubstanser med olika huvudsakliga placering i kroppen, olika funktioner och olika kopplingar till sjukdom. En god balans mellan båda är avgörande för både mental och fysisk hälsa – och vid obalans finns idag flera väl etablerade behandlingsmöjligheter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online