Tonårsåren är en tid av fysisk och emotionell utveckling, då unga människor försöker ta reda på vem de är som individer. Många tonåringar har svårt med dessa utvecklingsuppgifter, vilket gör att deras självkänsla och självförtroende lider. Låg självkänsla påverkar inte bara tonåringen personligen utan även socialt. Enligt Nemours Foundation påverkar självkänslan också hur en person agerar, vilket i sin tur påverkar hur andra behandlar hen. Att hjälpa en tonåring att stärka självkänslan och självförtroendet kan förbättra beteende och skolresultat samt öka chanserna att bli en framgångsrik vuxen.
Mental Health America konstaterar att många söker sig till stödgrupper för kamratstöd. Stödgrupper träffas vid regelbundet schemalagda tider och består av personer som behöver hjälp med ett särskilt problem. De kan ledas av en deltagare som utsetts till gruppledare, eller av en legitimerad psykolog, kurator eller annan specialist inom det område gruppen riktar sig mot. Stödgrupper kan hittas via internetsökningar, lokala tidningsannonser eller genom att kontakta lokala församlingar och psykiatriska mottagningar. Stödgrupper för tonåringar med låg självkänsla kan också hittas genom att kontakta skolkuratorn. Det finns dessutom nätbaserade stödgrupper som är särskilt värdefulla för tonåringar i glesbygd där lokala resurser är begränsade.
Det finns en rad ideella organisationer som fokuserar på att främja emotionell hälsa hos unga. De flesta större städer har lokalavdelningar av exempelvis Boys and Girls Clubs of America, 4-H, Boys Town och Life Teen. Mindre orter kan ha begränsade resurser, men att kontakta dessa organisationer via deras webbplatser kan ge tonåringar möjlighet att engagera sig digitalt när det saknas lokala verksamheter.
Privatpraktiserande terapeuter och kommunala vårdcentraler med psykologmottagning erbjuder individuell öppenvård för en mängd psykologiska problem, bland annat för tonåringar som kämpar med låg självkänsla. Terapeuten genomför först en kartläggande bedömning för att få en helhetsbild av situationen och fastställa individens behov. Behandlingssamtal kan hållas varje vecka, varannan vecka eller mer sällan, beroende på terapeutens rekommendationer. Terapeuten arbetar tillsammans med tonåringen – och vid behov med föräldrarna – för att identifiera orsakerna till den låga självkänslan och hitta konkreta sätt att bygga upp självkänsla och självförtroende.
Institutionell behandling innebär att en tonåring vistas på ett terapeutiskt behandlingshem under en viss tid. Vistelsen kan vara så kort som en vecka eller så lång som sex månader, beroende på tonåringens behov. Fördelarna med denna form av vård är att yttre distraktioner elimineras och att intensiva, specialiserade insatser kan erbjudas. Vissa anläggningar fokuserar på intensiv terapi och minskning av allvarliga beteendeproblem, medan andra program snarare liknar sommarläger med utomhusaktiviteter, undervisning och teambuilding. Wilderness Programs Info erbjuder en lista över naturbaserade program, och Family First Aid listar behandlingshem sorterade efter specialitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online