Section 504 i Rehabilitation Act från 1973 förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning inom statliga program som finansieras med offentliga medel. Bestämmelsen ålägger det amerikanska bostadsdepartementet (HUD) att följa den federala lagen och säkerställa att personer med funktionsnedsättning får samma möjligheter till bostad som alla andra.
En funktionsnedsättning definieras som ett fysiskt eller psykiskt tillstånd som väsentligt begränsar centrala livsfunktioner. En central livsfunktion är något som en person utan funktionsnedsättning kan utföra med liten eller ingen ansträngning. Exempel på sådana funktioner är att gå, höra, andas och se. Psykiska sjukdomar omfattas också av definitionen, förutsatt att sjukdomen påverkar någon av dessa centrala livsfunktioner.
HUD och de bostadsförmedlare som verkar under departementet får inte diskriminera personer med funktionsnedsättning i program som står öppna för andra hyresgäster. Det innebär bland annat att det är förbjudet att vägra hyra ut till någon på grund av en funktionsnedsättning, att ta ut högre avgifter eller att ställa strängare krav i bostadsansökningar.
Det är även olagligt att kräva separata bostäder i syfte att segregera hyresgäster med psykisk funktionsnedsättning från övriga boende i ett bostadsområde. Alla hyresgäster ska ha samma rätt att bo integrerat i samhället.
Bostadsmyndigheter och fastighetsförvaltare är skyldiga att anpassa byggnader så att de blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Detta gäller dock endast när anpassningen inte medför en oskälig ekonomisk börda för verksamheten. Vanliga exempel på anpassningar är rampalternativ, breddade dörröppningar och anpassade badrum.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online