Psykologisk anpassning, eller psykosocial anpassning, är ett medicinskt begrepp som används inom psykologi och rehabilitering. Ordet "psykosocial" definieras i Dictionary of Nursing som: "rörande eller relaterat till både de sociala och psykologiska aspekterna av en patients liv."
Även om det inte finns någon universellt accepterad definition av psykosocial anpassning handlar de flesta definitioner av begreppet om en persons förmåga att känslomässigt hantera sitt tillstånd efter ett allvarligt hälsobakslag, exempelvis cancer eller en kronisk funktionsnedsättning, så att hen kan bibehålla en viss livskvalitet.
Forskare har använt olika metoder för att mäta patienters känslomässiga tillstånd när de lever med ett fysiskt tillstånd, beroende på typen av tillstånd och andra faktorer. Mätningarna omfattar i allmänhet en bedömning av patientens livskvalitet utifrån glädjen i aktiviteter och relationer, känslan av kontroll samt självbilden.
En studie om psykosocial anpassning bland patienter med multipel skleros, publicerad i Journal of Rehabilitation, mätte MS-patienters upplevelse av tillfredsställelse och kontroll i livet. En annan studie, som presenteras i boken Psychosocial Adaptation to Pregnancy, mätte gravida kvinnors psykosociala anpassning utifrån acceptans av graviditeten, relationen till maken eller partnern, motivationen att ta sig an modersrollen, självkänslan och känslan av kontroll.
Patienter med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning möter ofta betydande hinder som de behöver övervinna för att uppnå psykosocial anpassning. Enligt en artikel publicerad i Journal of Counseling and Development tvingas patienter med kronisk sjukdom och funktionsnedsättning ofta att anpassa sig till stress, trauma, sorg, förändringar av självbilden och osäkerhet.
Artikeln beskriver exempelvis att dessa individer ofta upplever både fler och svårare stressituationer, eftersom de måste hantera stressfaktorer som hot mot livet och välbefinnandet, kroppslig integritet, oberoende och autonomi samt förmågan att uppfylla sociala och yrkesrelaterade roller.
Forskning visar att personer som lyckas uppnå psykosocial anpassning besitter vissa egenskaper som hjälper dem att hantera sin situation. En studie om psykosocial anpassning bland cancerpatienter, publicerad i tidskriften Psychosomatic Medicine, fann att anpassningen var kopplad till patientens jag-styrka. Patienter med ett starkt jag, det vill säga en stark självuppfattning, använde bättre strategier för att hantera sin cancersjukdom.
En annan studie, publicerad i Journal of Pediatric Psychology, undersökte psykosocial anpassning hos ungdomar med spina bifida jämfört med friska barn under tonåren. Anpassningen mättes utifrån skolframgång, social acceptans och positivt självvärde. Resultaten visade att de bästa prediktorerna för psykosocial anpassning i tidig tonåren var inre motivation, beteende, fysiskt utseende, verbal IQ och hanteringsstil.
Studien fann ingen skillnad i prediktorerna mellan de två grupperna, vilket tyder på att processerna bakom psykosocial anpassning under tonåren kan vara likartade för ungdomar med och utan kronisk sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online