Psykisk ohälsa är vanligare än många tror. Upp till ett av fem skolbarn drabbas av någon form av besvär, och de flesta personer med psykisk ohälsa fungerar i samhället med varierande grad av normalitet. Enkätfrågor om psykisk hälsa är ett av de viktigaste verktygen som psykiatriker använder för att bedöma en patients tillstånd och följa dess utveckling över tid.
Enkäten försöker kartlägga patientens känslomässiga och fysiska tillstånd, eftersom båda kan ge symtom på psykisk ohälsa. Frågorna syftar till att sätta patientens aktuella sinnesstämning i relation till hur den brukar vara i vardagen. För en frisk person är det svårt att upprätthålla långvariga stämningar, och därför betraktas långa perioder av extrema känslor som ovanliga – och därmed som ett möjligt symtom.
Enkäten tar upp sömnproblem, både för mycket och för lite sömn, och frågar hur patienten ser på sig själv samt hur hen tror att andra ser hen. Eftersom fysiska symtom kan uppstå kan frågorna även gälla huvudvärk, mag- och tarmbesvär, trötthet eller bröstsmärta. Kraftig svettning eller oförklarliga viktförändringar kan också vara tecken på ohälsa.
Genom samtal med läkaren och utifrån svaren i enkäten kan läkaren bedöma några av de orsaker och riskfaktorer som ligger bakom patientens psykiska ohälsa. De exakta orsakerna till psykiska störningar är fortfarande till stor del okända, men forskning tyder på att biokemiska, genetiska och miljömässiga faktorer alla spelar roll.
Riskfaktorer inkluderar familjemedlemmar med psykisk ohälsa, vilket tyder på ett genetiskt samband, stressiga livssituationer som exempelvis krigserfarenheter, samt användning av psykoaktiva droger. Studier visar även att obalanser i hjärnans signalsubstanser, så kallade neurotransmittorer, kan vara en bidragande faktor, liksom hormonella obalanser.
Enkätfrågor om psykisk hälsa ber ofta patienten att svara på en skala, vanligtvis med alternativen Alltid, Ofta, Ibland, Sällan och Mycket sällan. Frågorna försöker avgöra hur nöjd patienten är med sitt liv, kvaliteten på sömnen, förmågan att koncentrera sig på olika uppgifter, hur ofta hen känner ångest, om hen känner sig värdelös, hur ofta hen tänker på döden och om hen har funderat på att ta sitt liv.
Enkäten efterfrågar också patientens bakgrundshistoria: om patienten tidigare har fått diagnosen någon psykisk störning och varför patienten själv tror att hen kan lida av en sådan. Svaren ger behandlaren en helhetsbild som ligger till grund för diagnos och vidare vårdplanering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online