1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Psykisk hälsa: policy och patienträttigheter – vad du behöver veta

Enligt National Institute of Mental Health (NIMH) drabbas uppskattningsvis 26,2 procent av alla vuxna amerikaner av någon form av psykisk störning varje år. Ansvaret för att förstå psykisk ohälsa, behandlingsalternativ och patienträttigheter faller ofta på familjemedlemmar och andra närstående, som då behöver agera som patientens talesperson och stöd.

Överväganden vid behandling

Om du eller en närstående får behandling för en psykisk sjukdom är det viktigt att du deltar aktivt i utformningen av behandlingsplanen och att du förstår den. Frågor och funderingar ska alltid bemötas på ett tillfredsställande sätt av vårdpersonalen.

Håll dessutom ordning på den praktiska informationen: för en lista över alla läkares och vårdgivares telefonnummer samt en aktuell lista över alla läkemedel som används. Dokumentera även tider, undersökningar och besök – det underlättar både din egen överblick och kommunikationen med vården.

Patientens rättigheter

Enligt American Psychiatric Associations (APA) Patient Bill of Rights har en patient bland annat rätt att:

  • få information om behandlarens kvalifikationer och erfarenhet,
  • få klarhet i ekonomiska villkor, exempelvis försäkringsskydd, betalningsalternativ och hur eventuella klagomål hanteras,
  • få sin integritet och sin sekretess respekterad.

Dessa rättigheter syftar till att skapa trygghet och öppenhet i mötet mellan patient och vårdgivare. I Sverige finns motsvarande skydd genom patientlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt möjligheten att anlita en patientskyndare eller vända sig till Patientnämnden för stöd och råd.

Vårdinläggning och samtycke

Inom psykiatrisk vård krävs i regel patientens samtycke till vårdinläggning, men det finns undantag. Ett sjukhus får hålla kvar en patient i vissa situationer – till exempel när det finns ett konkret hot mot patienten själv eller mot andra personer, och observation behövs för att bedöma hur allvarlig risken är. Tidsramen för en sådan akut inneslutning är vanligtvis cirka en vecka.

I Sverige regleras motsvarande tvångsvård av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), där kraven på farlighet och rättslig prövning är strikt reglerade.

Sammanfattning

Som patient eller anhörig är kunskap ditt viktigaste verktyg. Känn till dina rättigheter, ställ frågor, dokumentera vården och sök stöd hos patientorganisationer eller officiella kanaler när det behövs. Aktiv medverkan i vården leder ofta till bättre behandlingsresultat och större trygghet för alla inblandade.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online