FDA, den amerikanska läkemedelsmyndigheten, har successivt godkänt allt fler psykoaktiva läkemedel för användning hos barn – och listan växer för varje år. De första tre preparaten som accepterades var de atypiska antipsykotika som säljs under namnen Seroquel, Geodon och Zyprexa. Nyligen tillkom även Risperdal. Samtliga av dessa läkemedel används för att behandla bipolär sjukdom och schizofreni.
Det är värt att komma ihåg att schizofreni sällan diagnostiseras före mitten av 20-årsåldern. Bipolär sjukdom kan visa sig i tonåren, men symtomen kan också förstärkas enbart av hormonella förändringar. Allvarlig psykisk sjukdom kan förekomma hos barn, men den är inte lika vanlig som den ofta framställs.
Innan vi tittar närmare på hur Geodon påverkar barn kan det vara bra att känna till de biverkningar som är dokumenterade hos vuxna. Dessa omfattar bland annat hjärtklappning eller snabb hjärtrytm, yrsel, svimningskänsla och svimning, darrningar samt ofrivilliga muskelrörelser i ögon, tunga, käke eller nacke – ett tillstånd som kallas tardiv dyskinesi.
Även psykiska och allmänna besvär kan uppstå, exempelvis oro och rastlöshet, fientlighet, förvirring, ångest, huvudvärk, nedstämdhet, viktökning, rinnande eller täppt näsa, hosta, halsont, ökad törst och urinering, svaghet, extrem hunger, illamående, kräkningar, aptitlöshet, feber, stela muskler, svettning, sömnighet, muskelvärk eller muskelryckningar samt lindriga hudutslag.
Hos barn och ungdomar kan Geodon och andra atypiska antipsykotika ge upphov till sedering, darrningar, släpande gång, okontrollerbara rörelser, sömnighet, ofrivilliga bukmuskelrörelser, illamående, yrsel, rinnande näsa, hudutslag och viktökning.
Mer allvarligt är den ökade risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Läkemedlet innebär även en förhöjd risk för plötslig hjärtdöd, bland annat genom större risk att avlida i hjärtstillestånd, samt potentiellt dödliga hjärtrytmrubbningar.
FDA:s godkännande av dessa läkemedel, inklusive Geodon, väcker frågor hos många föräldrar och andra: Ställer psykiatrikerna korrekta diagnoser, eller handlar det snarare om att öppna en ny marknad för de nya läkemedlen? En bipolär diagnos vid 17 års ålder anses mer rimlig än samma diagnos vid 3 års ålder.
Tyvärr visar en artikel av John M. Grohol, Psy.D., publicerad på PsychCentral.com den 10 juni 2009 med titeln "FDA Panel Recommends Approval of Seroquel, Geodon and Zyprexa for Children, Teens", att barn så unga som tre år redan fått diagnoser inom det psykiatriska området.
En annan viktig fråga är vad som händer om ett barn eller en tonåring måste gå igenom utsättning. Utsättningsprocessen från Geodon och andra läkemedel mot psykotiska symtom kan faktiskt förstärka psykosymtomen – en erfarenhet som kallas "rebound-psykos". En ytterligare fråga blir då: Vad händer med ett barns eller tonårings hjärna och beteende efter flera sådana utsättningsperioder under övergången till vuxenlivet?
Många oroar sig för att de långsiktiga biverkningarna av dessa psykoaktiva läkemedel inte har studerats tillräckligt. Det är känt att vuxna som använder dem löper högre risk att utveckla diabetes. Detta leder till frågan: Vad gäller för ett barn? När ett barn eller en tonåring blivit vuxen – kommer hen då automatiskt att drabbas av allvarliga hjärtproblem, diabetes och en väsentligt förändrad hjärnkemi? Hur fungerar hen som vuxen, och vilka bestående skador eller förändringar kan ha uppstått i hjärnan?
Det råder fortfarande kontroverser kring behandling av barn med starka antipsykotiska läkemedel som Geodon, liksom kring de risker patienterna kan möta senare i livet. Stor försiktighet krävs därför både vid diagnostik och vid läkemedelsbehandling av barn och ungdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online