Vissa personer med autism utvecklar inte automatiskt förmågan att interagera med andra och behöver därför lära sig sociala färdigheter genom medveten träning. Interventioner och terapi är två av de vanligaste metoderna för att bygga upp dessa färdigheter. Med rätt aktiviteter och stöd kan både barn, tonåringar och vuxna med autism utveckla förmågan att umgås, kommunicera och skapa relationer.
Barn med autism mår bäst av lekar och aktiviteter som är anpassade efter just deras intressen. Ett beprövat verktyg är så kallade sociala berättelser – korta historier som beskriver en specifik social situation, till exempel hur man hälsar på någon eller väntar på sin tur. När dessa berättelser läses högt för barnet skapas en naturlig bro till samspel med kamrater. Berättelserna hjälper också barnet att förstå hur man delar med sig och uttrycker sina känslor.
Att låta barn leka med handdockor eller figurer är ett annat effektivt sätt att främja socialt samspel. Genom dockorna kan barnet öva på dialog och turtagning i en trygg miljö. Brädspel och sällskapsspel är också utmärkt, eftersom de tränar både förmågan att dela och att lyssna på andra.
Tonåringar med autism hanterar inte bara sin diagnos utan även alla de vanliga utmaningar som tonårsåldern för med sig. Det kan vara extremt svårt för dem att skaffa vänner, eftersom de saknar de sociala färdigheter som många jämnåriga tar för givna. Att uppmuntra tonåringen att gå med i en fritidsklubb, ta upp en hobby eller idrotta regelbundet kan göra stor skillnad – särskilt om aktiviteten utgår från tonåringens egna intressen.
Att delta i social terapi är ett annat värdefullt sätt att bygga sociala färdigheter. En stor fördel är att tonåringen då umgås med andra ungdomar som har autism, vilket minskar pressen och skapar en känsla av gemenskap. Social terapi ger dessutom ett utlopp för frustrationer i en grupp som verkligen förstår, och sessionerna innehåller ofta mycket lek, rollspel och praktisk interaktion.
Den största skillnaden för vuxna med autism är kravet på självständighet. Omvärlden förväntar sig att de ska klara ett arbete, eventuellt bilda familj och leva ett balanserat liv. Detta kan vara svårt, eftersom många vuxna med autism saknar de sociala och verbala färdigheter som krävs för att kommunicera med kollegor, vänner och partner.
En vuxen med autism har stor nytta av att gå med i en stödgrupp för autism som arrangerar gemensamma utflykter och fritidsaktiviteter, exempelvis spelkvällar eller sportevenemang. Dessa tillfällen ger naturliga situationer att öva socialt samspel i. Det är också klokt att aktivt söka möjligheter att utveckla kommunikationsförmågan genom gruppsamtal, samtalsgrupper eller skrivgrupper – där känslor och tankar kan bearbetas och uttryckas, antingen i tal eller på papper.
Sociala färdigheter kan läras in i alla åldrar. Nyckeln är att anpassa aktiviteterna efter personens ålder, intressen och behov, och att kombinera lekfulla övningar med strukturerad träning. Med tålamod, kontinuitet och rätt stöd från familj, terapeuter och stödgrupper kan personer med autism successivt bygga starkare sociala relationer och ett mer självständigt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online