
Det finns inga vetenskapliga belägg för att personer som har diagnostiserats med svår depressiv störning (MDD) automatiskt kommer att utveckla bipolär sjukdom. En depressionsdiagnos innebär alltså inte att risken för bipolär sjukdom ökar på något oundvikligt sätt.
Både svår depression och bipolär sjukdom räknas som affektiva sjukdomar, det vill säga tillstånd som påverkar sinnesstämningen. De kan därför uppvisa liknande symtom, exempelvis:
• Nedstämdhet och hopplöshet
• Energilöshet och trötthet
• Sömnproblem
• Koncentrationssvårigheter
• Förlust av intresse för aktiviteter man tidigare tyckt om
Denna överlappning gör ibland att en bipolär sjukdom i ett tidigt skede misstolkas som en vanlig depression, särskilt om inga mani- eller hypomaniskeden har uppträtt ännu.
Det förekommer att en person under olika perioder av livet drabbas av både svår depression och bipolär sjukdom. Vissa patienter får först en depressionsdiagnos, för att ett senare maniskt eller hypomant skede sedan avslöjar den underliggande bipolära sjukdomen. Det betyder dock inte att depressionen orsakat den bipolära sjukdomen – snarare handlar det om att diagnosen behöver revideras när nya symtom framträder.
Även om MDD inte nödvändigtvis leder till bipolär sjukdom är det viktigt att följa hur symtomen utvecklas över tid. Kontakta din vårdcentral eller psykiatriska mottagning om du upplever perioder av onormalt högt stämningsläge, kraftigt minskat sömnbehov, impulsivitet eller ovanligt hög aktivitetsnivå. En korrekt diagnos är avgörande för att kunna få rätt behandling och bästa möjliga stöd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online