Ångestsyndrom har blivit en allt vanligare diagnos i USA. Upp till 13 procent av befolkningen kan ha symtom på ångeststörningar av det slag som beskrivs i den fjärde upplagan av American Psychiatric Associations Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM IV). Vem som helst kan drabbas, men kvinnor löper större risk än män att utveckla generaliserat ångestsyndrom (GAD) och panikångestsyndrom (PAD).
Den exakta orsaken till dessa ångeststörningar har ännu inte fastställts. Att leva med GAD eller PAD kan kännas överväldigande, men med rätt strategier går det att hantera sjukdomen och göra vardagen betydligt enklare.
Bekanta dig med symtomen på ångeststörningarna och öva på att identifiera dem i stunden. Ett bra tips är att prata med en vän eller närstående om ditt beteende och be personen påpeka när du visar tecken på PAD eller GAD – ofta ser andra saker som man själv missar.
Dokumentera när symtomen är som mest uttalade. Skriv ner tidpunkt och plats för varje anfall, tillsammans med de omständigheter som utlöste ångestkänslorna. Syftet är att lära dig undvika utlösande situationer – eller att bearbeta dem tillsammans med en terapeut.
Kontakta din husläkare för att gå igenom de symtom du upplevt och genomgå en fullständig fysisk undersökning. Det är viktigt för att utesluta kroppsliga orsaker. Har du haft hjärtklappning eller yrsel är det klokt att fråga om hjärtproblem, högt blodtryck eller blodsockeravvikelser. Be samtidigt om remiss till en terapeut.
Träffa en terapeut för en ångestutredning – och var helt ärlig under samtalet. Svara på frågorna så utförligt du kan och visa gärna upp din symtomdagbok, eftersom den hjälper till att identifiera dina utlösare. Följ terapeutens råd för att kontrollera och bemästra PAD- och GAD-anfall, och se till att ta eventuella ordinerade läkemedel enligt recept.
Be om stöd från vänner och familj, eller gå med i en lokal stödgrupp – eller gör båda delarna. Undvik att klandra dig själv för ditt tillstånd. Personer med ångeststörningar är varken svaga eller konstiga – de har en sjukdom som går att behandla. Håll dina närstående och stödgruppen uppdaterade om dina framsteg, din oro och din behandling.
Ta bort onödiga distraktioner och stresskällor ur ditt liv. Försök skala ner dina dagliga och veckovisa åtaganden genom att sluta med de aktiviteter som belastar dig mest. Be din partner eller en familjemedlem hjälpa till med exempelvis hushållsarbete eller räkningar. På arbetsplatsen kan du begära ledighet eller en ändrad schemaläggning för att få en mer hanterbar vardag.
Prova en ny aktivitet som främjar avkoppling och stresslindring, till exempel yoga, meditation, joggning eller stickning. Avsätt tid för aktiviteten varje dag och låt den bli ett återkommande tillfälle för lugn och reflektion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online