Panikångest är en kronisk ångestsjukdom som kännetecknas av återkommande och oväntade anfall av intensiv rädsla. Enligt National Library of Medicine kan anfallen pågå från några få minuter upp till flera timmar. Episoderna utvecklas utan någon uppenbar anledning och kan vara mycket skrämmande för den som drabbas.
Symtomen vid ett panikångestanfall kan likna livshotande tillstånd, vilket gör det viktigt att söka medicinsk vård för att få rätt diagnos. Vanliga symptom inkluderar:
Många som upplever ett panikanfall för första gången tror att de får en hjärtattack, vilket ytterligare ökar rädslan och ångesten. Detta kan skapa en ond cirkel där rädslan för nya anfall i sig utlöser ytterligare episoder.
Den exakta orsaken bakom panikångest är okänd, men forskare tror att en kombination av genetiska, biologiska och miljömässiga faktorer spelar roll. Exempel på riskfaktorer som kan trigga igång panikattacker inkluderar:
Enligt National Library of Medicine är panikångest vanligare hos kvinnor än hos män. Sjukdomen debuterar oftast i ung vuxen ålder men kan uppstå i alla livsfaser.
För att diagnostisera panikångest kommer din läkare att genomföra en fysisk undersökning samt beställa laboratorietester för att utesluta andra orsaker till symtomen, exempelvis hjärtproblem eller sköldkörtelsjukdom. Därefter utför en psykiater eller annan psykologisk vårdgivare en psykologisk utredning för att ställa diagnosen. Det är vanligt att frågor ställs om symtomens karaktär, hur länge de pågått och eventuella triggers.
Panikångest behandlas oftast effektivt med en kombination av olika metoder:
Med rätt behandling kan de flesta som lider av panikångest uppnå betydande förbättring och leva ett normalt liv.
Vissa livsstilsförändringar kan hjälpa till att minska symtomen och förebygga nya panikattacker. Exempel på egenvård inkluderar:
Genom att kombinera medicinsk behandling med egenvård får många en bättre kontroll över sin sjukdom och färre panikattacker över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online