Ångest är ett av de vanligaste psykiska problemen i dagens samhälle. Den exakta definitionen varierar mellan olika institutioner, men den kan grovt beskrivas som ett ihållande tillstånd av förhöjd vaksamhet och beredskap – ungefär den känsla man upplever i en starkt stressande eller livshotande situation. Skillnaden är att detta tillstånd kvarstår länge efter att den stressande händelsen, så kallad stressor, har passerat. Detta kan i sin tur leda till en rad fysiska och psykiska besvär.
Ångest är i sig inte farligt. Nästan alla människor upplever ångest vid någon tidpunkt i livet. Det är en grundläggande känsla som utvecklades för tusentals år sedan som ett komplement till det så kallade "fight or flight"-systemet – kamp- eller flyktreaktionen. När en person lyckades ta sig ur en potentiellt dödlig situation var faran ofta inte över; risken fanns att fiender eller rovdjur fortfarande följde efter. Kroppen utvecklade därför ångest som ett sätt att hålla personen vaksam inför nya attacker, vilket ökade chanserna att överleva.
I dag känner vi samma känslor, även om deras ursprungliga funktion i stort sett blivit överflödig – vi behöver sällan fly från vilda djur på samma sätt som människor gjorde för årtusenden sedan. Av denna anledning har ångest kommit att betraktas som en negativ och oönskad känsla, eftersom den kan göra redan stressiga situationer ännu svårare att hantera.
Ångest kan ta sig många olika uttryck, och dessa skiljer sig ofta mellan kulturer. Den beskrivs vanligen som en panikliknande känsla som kombinerar rädsla, oro och ängslan. Många upplever också fysiska sensationer, exempelvis en känsla av iskallt vatten i nedre delen av buken och en klämmande tryck över bröstet. Detta kan i sin tur ge en upplevelse av att det är svårt att andas, vilket ofta utlöser en panikattack där omgivningen känns som att den stänger sig in runt en.
Ångest förväxlades länge med vanlig oro och rädsla, och begreppet definierades aldrig tydligt förrän under första världskriget. Det konstanta artilleribombardemanget och skyttegravskrigets fasor fick soldater att utveckla ett tillstånd de kallade "granatchock" (shellshock). Det innebar en ständig förhöjd beredskap kombinerad med extrema känslor av rädsla och oro, som ibland varade resten av soldatens liv. De som drabbades mitt under pågående strider stämplades ofta som fega av sina befäl och kamrater – och i vissa fall arkebuserades de.
Idag vet vi att detta i själva verket var posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), en allvarlig form av ångeststörning. När granatchock och liknande tillstånd blev allt vanligare bland soldater som återvände hem från kriget började ångest definieras mer precist och studeras noggrant, i syfte att kunna hjälpa dem som led av dessa psykiska sjukdomar.
Det cirkulerar många missuppfattningar kring ångest, oftast hos personer som inte själv har erfarenhet av den. Den största missuppfattningen är att ångest är ofarlig och något man helt enkelt kan ignorera. Långvarig ångest leder inte bara till ett bestående psykiskt lidande – den tar också hårt på både kropp och sinne. Det förhöjda beredskapstillståndet är extremt energikrävande och orsakar ofta sömnlöshet. Resultatet blir ett kroniskt sömnbristtillstånd som allvarligt försämrar förmågan att tänka, resonera och reagera. Risken för psykiska sammanbrott och suicidförsök ökar också. Rent fysiskt kan långvarig ångest slutligen leda till total utmattning som kan kräva sjukhusvård.
Ångest är ett växande problem eftersom allt fler drabbas för varje år som går. I små doser är ångest vanligt och ofta övergående. Problemet är att mer än 30 procent av befolkningen i USA lever med någon form av ångeststörning, vilket i hög grad påverkar både livskvalitet och förmåga att arbeta och försörja sig.
Om du känner igen dig i beskrivningen och misstänker att du lider av en ångeststörning är det viktigt att söka hjälp. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning om vilken vård som finns tillgänglig. Med rätt behandling, till exempel samtalsterapi eller medicinering, går det ofta bra att få kontroll över ångesten och återfå en god livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online